Kuratorer möter unga som ska utvisas: ”Ta hit ministrarna”

I nordöstra Göteborg kämpar personalen på Angeredsgymnasiet med en allt svårare situation när elever som vuxit upp i Sverige plötsligt utvisas vid 18 års ålder. Fenomenet har väckt stark kritik från många håll och skapar oro bland både personal och elever på skolan.

Gymnasieskolan, belägen i en av Göteborgs förortsområden, har under senare år sett flera av sina elever drabbas av utvisningsbeslut så fort de når myndig ålder. Detta trots att många av dem tillbringat större delen av sitt liv i Sverige, lärt sig språket och integrerats i samhället.

”Det är en omöjlig situation för både eleverna och oss som möter dem varje dag,” säger en av skolans lärare som önskar vara anonym. ”Ena dagen är de en del av vår gemenskap, nästa dag kan de tvingas lämna allt.”

Skolans personal vittnar om traumatiserade ungdomar som lever i ständig oro. Många av dem har svårt att fokusera på sina studier när framtiden är så osäker. De elever som ännu inte fyllt 18 år lever med en ständig rädsla över vad som väntar när de blir myndiga.

En av skolans kuratorer uttrycker sin frustration över situationen och riktar en direkt uppmaning till ansvariga politiker: ”Jag skulle gärna ta hit Forssell och Strömmer att gå med mig en vecka,” säger kuratorn med hänvisning till migrationsminister Johan Forssell (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Personalen på Angeredsgymnasiet har nu bjudit in ledande politiker att besöka skolan för att med egna ögon se konsekvenserna av den förda migrationspolitiken. De menar att det finns en diskrepans mellan besluten som fattas på nationell nivå och de mänskliga konsekvenserna som de ser i vardagen.

Fenomenet med unga som utvisas vid 18 års ålder är en konsekvens av skärpningarna i Sveriges asyl- och migrationslagstiftning som genomförts under senare år. Kritiker menar att systemet brister i sitt barnperspektiv när unga som vuxit upp i Sverige plötsligt betraktas som utländska medborgare utan anknytning när de når myndig ålder.

Göteborg, som är Sveriges näst största stad, har flera områden med hög andel invånare med utländsk bakgrund. Angered är ett av dessa områden där många nyanlända och andra generationens invandrare bor. Angeredsgymnasiet har därför blivit en plats där konsekvenserna av utvisningspolitiken blir särskilt påtagliga.

”Vi ser elever som gjort allt rätt – lärt sig svenska, skaffat vänner, engagerat sig i föreningslivet och kämpat i skolan. Ändå räcker det inte,” berättar en annan lärare vid skolan.

Utvisningsbesluten följer ofta en strikt juridisk logik, där faktorer som ålder, asylskäl och ursprungsland väger tyngre än social integration och faktisk livssituation. För eleverna på Angeredsgymnasiet innebär detta att de kan tvingas återvända till länder de knappt har något minne av.

Situationen har även lett till att skolpersonal, utöver sina ordinarie uppgifter, nu fungerar som stödpersoner och ibland till och med som informella rådgivare kring migrationsärenden. Flera lärare vittnar om hur de försöker hjälpa sina elever navigera i ett komplext regelverk, samtidigt som de försöker upprätthålla en normal skolvardag.

Kommunala företrädare i Göteborg har i flera sammanhang lyft problemen med utvisningar av unga människor som rotat sig i staden. De menar att det både är en humanitär fråga och ett slöseri med samhällets resurser att utvisa personer som gått i svensk skola och är på god väg att etablera sig i samhället.

Än så länge har inga konkreta besked kommit från de inbjudna politikerna om huruvida de planerar att besöka Angeredsgymnasiet. Under tiden fortsätter skolans personal att göra sitt bästa för att stötta eleverna i en svår situation.

”Vi kommer inte ge upp kampen för våra elever,” avslutar kuratorn. ”De förtjänar bättre än att bli bortskickade från det enda hem många av dem känner till.”