Kvargbrist i svenska butiker när efterfrågan på protein når nya höjder

Butikshyllorna gapar allt oftare tomma där kvargen brukar stå. Den ökande efterfrågan på denna proteinrika mejerivara har skapat en brist som märks över hela landet, rapporterar Göteborgs-Posten. Bakom fenomenet ligger en växande hälso- och träningstrend som satt proteiner i centrum för många svenskars kosthållning.

– Efterfrågan är hög och vi levererar mer än vi någonsin gjort tidigare, förklarar August Magnefors på Arlas kommunikationsavdelning. Han påpekar att utvecklingen inte kommit plötsligt: – Vi har sett den här trenden i flera år, och det gäller inte bara kvarg utan proteinprodukter generellt.

Flera andra aktörer på mejerimarknaden bekräftar för Göteborgs-Posten att trycket på kvargprodukter är exceptionellt högt just nu. Fenomenet begränsar sig inte enbart till butikshyllorna utan märks tydligt på sociala medier, där kvarg blivit en återkommande ingrediens i hälsosamma recept och träningsdiskussioner.

Karoline Pettersson, dietist och hälsocoach, ser kvargens popularitet som del av en bredare samhällstrend:

– Det råder lite av en träning- och proteinhets. Många som tränar vill äta proteinrikt och fettsnålt, och där passar kvarg väldigt bra, säger hon.

Kvarg har flera egenskaper som bidrar till dess popularitet. Den är mångsidig, enkel att använda och passar både i frukosten, som mellanmål och som ingrediens i matlagning. Den höga proteinhalten kombinerat med låg fetthalt gör den idealisk för den som vill bygga muskler utan att öka sitt kaloriintag alltför mycket.

Pettersson varnar dock för att ensidigt fokusera på en enda näringskälla: – Man kan inte leva på kvarg och tro att det löser allt. Äter du för mycket av en sak får du i dig mindre av annat som också innehåller viktig näring, betonar hon.

För konsumenter som står inför tomma kvarghyllor finns flera alternativ. Grekisk yoghurt med låg fetthalt har liknande näringsinnehåll och konsistens. Även traditionella proteinkällor som kyckling, fisk och kött ger naturligtvis gott om protein. Ett annat alternativ är proteinpulver som kan blandas i smoothies och andra rätter.

– Det finns många sätt att få i sig protein. Kvarg är smidigt, men inte nödvändigt, påpekar Pettersson, som menar att proteinpulver ofta är mer ekonomiskt per portion.

Fenomenet förstärks av sociala mediers algoritmer som snabbt identifierar användarnas intresse för proteinkost och därefter förser dem med mer liknande innehåll.

– Fler har fått upp ögonen för protein. Samtidigt förstärks trenden av algoritmer – tittar du på den typen av innehåll får du mer av det, förklarar Pettersson.

Intressant nog visar en studie som Dagens Nyheter nyligen rapporterat om att många föreställningar kring proteinintag inte är helt vetenskapligt underbyggda. Mer protein ger exempelvis inte automatiskt större muskler, och det finns ingen exakt tidpunkt eller mängd som är optimal för muskeluppbyggnad.

Enligt forskningen räcker det för de flesta att inta mellan 1,4 och 2,0 gram protein per kilo kroppsvikt dagligen för att effektivt bygga och bibehålla muskelmassa. Genomsnittssvensken konsumerar cirka 1,0-1,2 gram per kilo, vilket ligger något under denna rekommendation för aktiva personer.

För hårt tränande individer finns vissa belägg för att högre proteinintag – över 3,0 gram per kilo kroppsvikt dagligen – kan bidra till positiva förändringar i kroppssammansättningen, särskilt genom att främja förlust av fettmassa vid styrketräning.

Olika proteinkällor har också varierande upptagningshastighet i kroppen. Vassleprotein, som finns i många proteinpulver, är snabbverkande medan kasein från mjölk tas upp långsammare. Detta förklarar varför vissa väljer kasein på kvällen för att öka muskelproteinsyntesen under natten.

Allt eftersom efterfrågan på kvarg fortsätter att öka arbetar mejeriföretagen för att öka produktionen. Under tiden kommer konsumenter att behöva vara flexibla och möjligen utforska alternativa proteinkällor – något som dietister länge förespråkat för en mer balanserad kosthållning.