Kvinna åtalas för att ha ljugit om sjukhusvåldtäkt

Efter falsklarm om våldtäkt – sjukhus tvingades till omfattande säkerhetsåtgärder

I slutet av november förra året utlöstes ett omfattande polispådrag vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. En man hade ringt 112 och berättat att hans fru, som arbetade på sjukhuset, hade blivit överfallen och våldtagen av en okänd man i personalens omklädningsrum på kvinnokliniken.

Händelsen fick omedelbart stora konsekvenser. Polisen spärrade av omklädningsrummet i sjukhusets kulvertplan och kriminaltekniker genomförde en noggrann undersökning av brottsplatsen. Personalen på sjukhuset drabbades av rädsla och oro, vilket ledde till att sjukhuset snabbt implementerade förstärkta säkerhetsåtgärder.

Men efterhand började utredningen ta en oväntad vändning. Polisen noterade flera oroväckande omständigheter som väckte misstankar om att händelsen aldrig ägt rum.

Kvinnan hade redan från början lämnat motstridiga uppgifter om gärningsmannens utseende. Hennes beskrivningar av händelseförloppet stämde inte överens med mobilpositioneringen, och hon gav olika versioner av vad som inträffat under dagen.

Enligt polisutredningen hade kvinnan lämnat sin arbetsplats vid lunchtid den aktuella dagen. Till kollegorna hade hon sagt att hon skulle vabba, men till sin make uppgav hon att hon skulle på en jobbrelaterad utbildning i Lund. Utredningen visar dock att hon åkte till Lund för att träffa en hemlig dejt, inte för att delta i någon kurs.

Efter besöket i Lund hämtade hon sin make. På väg hem noterade maken hennes märkliga sinnesstämning, varpå kvinnan uppgav att hon blivit våldtagen. Detta föranledde makens samtal till polisen.

Trots att kvinnan i polisförhör fortsatt hävdat att hon utsatts för våldtäkt, menar åklagaren att bevisningen talar för motsatsen. Mobilpositionering, motstridiga berättelser och vittnens uppgifter om hennes förehavanden under dagen pekar alla på att överfallet aldrig ägt rum.

När polisen granskade kvinnans mobiltelefon upptäckte de dessutom att hon sökt på begrepp som ”skadestånd sexuella övergrepp”, ”dra tillbaka polisanmälan”, ”förlåta sig själv efter otrohet” och ”radera meddelanden på Facebook”.

Uppgifterna om en våldtäktsman i sjukhusets kulvertar spred skräck bland personalen och oroade många Malmöbor. Anställda på kvinnokliniken var rädda för att besöka omklädningsrummet, vilket tvingade sjukhuset att ändra rutiner och öka bevakningen avsevärt.

För Region Skåne har det påhittade brottet medfört kostnader på flera hundra tusen kronor. Nya övervakningskameror installerades för 75 135 kronor, säkerhetsåtgärder kring dörrar och passager genomfördes för 80 000 kronor och extra väktarinsatser kostade sjukhuset 241 326 kronor.

Därtill kommer kostnader för stödsamtal med kuratorer för orolig personal, vilket uppgick till närmare 85 000 kronor. Ytterligare utgifter tillkom för bland annat överfallslarm. Även polismyndigheten redovisar betydande kostnader – 155 arbetstimmar lades på utredningen, motsvarande 147 455 kronor.

Kvinnan står nu åtalad för grovt falskt larm, ett brott som kan ge upp till fyra års fängelse. Hon nekar till anklagelserna och har vid polisförhör hänvisat till att hon har minnesluckor när hon konfronterats med motsägelserna i sin berättelse. Hennes advokat har avböjt att kommentera ärendet.

Kvinnan är inte längre anställd vid sjukhuset. När misstankarna mot henne blev kända stängdes hon av från sin tjänst. När Region Skåne senare varslade om uppsägning valde hon att säga upp sig på egen begäran.

Händelsen illustrerar de omfattande konsekvenser ett falskt larm kan få – inte bara ekonomiskt för berörda institutioner utan även socialt och psykologiskt för medarbetare och allmänhet som drabbas av rädsla och oro.