Larmet inifrån Försvarsmakten: Risk för olämpliga officerare

Försvarsmakten pressas av snabb tillväxt – risker med personalrekryteringen

Försvarsmakten genomgår just nu den största upprustningen sedan kalla kriget. Denna historiska expansion sker mot bakgrund av ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde och det nyligen genomförda Nato-medlemskapet. Men den snabba tillväxten skapar allvarliga utmaningar för personalen, vilket framgår av Försvarsmaktens egna arbetsmiljörapporter från de senaste tre åren.

Enligt försvarsminister Pål Jonson (M) är rekrytering av fler medarbetare ”helt avgörande för om vi ska lyckas öka vår försvarsförmåga”. Men personalen vittnar om en arbetssituation som blivit ohållbar.

”Mängden uppgifter som strömmar in efter Natoanslutning, rådande läge i vårt närområde och ansvarsförskjutningen till försvarsgrenarna är övermäktiga”, står det i en av rapporterna. På vissa förband har ledningen rapporterat om ”PTSD-liknande symtom hos personal” och tydliga signaler om att personalen inte mäktar med det nuvarande trycket.

Ännu mer oroande är att den snabba expansionen även hotar kvaliteten på framtida officerare. En intern inspektion från Militärhögskolan Karlberg från maj förra året slår larm om att kadetter som misskött sig, exempelvis genom sexuella trakasserier, inte kan avlägsnas från sina utbildningar.

Officersstudenter, så kallade kadetter, får sin utbildning vid Försvarshögskolan. När de examineras görs en lämplighetsbedömning inför eventuell anställning inom Försvarsmakten. Sedan Sveriges inträde i Nato 2024 har endast sju av 456 examinerade kadetter bedömts som ”ej lämpliga för anställning”, enligt Andreas Gustafsson, chef för kadettbataljonen.

Problemet är att inget hindrar förbanden från att ändå anställa dessa personer. I inspektionsrapporten från Militärhögskolan Karlberg varnas det för att ”med tanke på den höga tillväxten och det ökade behovet av officerare finns en risk att även ’mindre lämpliga’ personer anställs efter genomförd utbildning.”

Stefan Morin, ordförande för Officersförbundet, understryker allvaret i situationen: ”Kraven är väldigt, väldigt stora. Ytterst ska du klara av att leda andra i strid i krig. Då är det klart att vi behöver lämpliga individer som både har rätt värderingar men också kapaciteten att hantera rollen.”

På frågan om vad risken med olämpliga officerare är svarar Morin: ”Det får inte hända. Vi är faktiskt en vapenbärande myndighet. Om allmänheten tappar förtroendet för Försvarsmakten påverkar det hela motståndskraften och vilja att bidra till att försvara Sverige.”

Maria Gustafsson vid Försvarshögskolan påpekar att det görs omfattande lämplighetsbedömningar och säkerhetsprövningar vid antagningen till officersprogrammet, men att detta inte garanterar att problem inte kan uppstå under utbildningen.

Ett centralt problem är att det enligt högskolelagen är mycket svårt att avskilja studenter, oavsett utbildning. Samma lagstiftning som gjorde att en läkarstudent fick fortsätta sina studier trots flera polisanmälningar, gäller även för kadetter.

Försvarsmakten har utvecklat alternativa metoder för att hantera olämpliga kadetter. Stefan Smedman, chef för utbildningsavdelningen på försvarsstaben, förklarar att förmåner som boende, mat och dagersättning kan dras in för att förmå olämpliga kadetter att avsluta sin utbildning frivilligt.

Dessutom används ett internt dokumenthanteringssystem kallat Vidar för att varna rekryterande förband om olämpliga officerare. I inspektionsrapporten rekommenderas att ”fortsätt att tydligt kommunicera till de förband som får hem dessa kadetter efter examen att de är olämpliga för anställning. Därutöver att informationen sprids till övriga förband”.

Trots att dessa varningar kan ha avgörande betydelse för en persons framtid, finns ingen formell spårbarhet. Smedman förklarar att Försvarsmakten inte har rätt att föra register över personer som inte anställs.

Officersprogrammet pågår i tre år, vilket innebär att betydande resurser läggs på personer som eventuellt aldrig kommer att anställas. ”Det är självklart inte bra. Men det är bättre att vi upptäcker dem innan de tar anställning,” säger Smedman.

Antalet studenter som påbörjar officersprogrammet har nästan trefaldigats på kort tid, från 137 år 2018 till 387 hösten 2025. I interna enkäter varnar anställda för att kvaliteten på de nyutexaminerade sjunker. Medarbetare efterfrågar tuffare krav för att bli officer och uttrycker oro över att för många ”målbogseras genom” utbildningen.

”Kvantitet före kvalitet som vi nu har är jag rädd för att det sakta men säkert blir sämre kvalitet på Försvarsmakten som helhet,” uttrycker en anställd i enkäten, medan en annan kräver att rekryteringen återtas till förbanden eftersom ”Försvarshögskolan är inte kapabla att lösa denna uppgift.”