Linus Larsson: En försiktig dom räddar Flashbacks grundare

Stockholms tingsrätt har friat Jan Axelsson, grundaren av internetforumet Flashback, i ett uppmärksammat mål om hets mot folkgrupp. Domslutet, som kan få betydande konsekvenser för yttrandefriheten på svenska internetforum, innehåller flera intressanta aspekter som belyser den svåra balansgången mellan ansvar och frihet på nätet.

Tingsrätten konstaterade att de flesta inlägg som åtalet gällde var så grova att de utgjorde hets mot folkgrupp. Domstolen gick till och med längre och fastslog att de var ”uppenbart” olagliga enligt lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen). Denna distinktion är central eftersom lagstiftningen endast kräver att forumägare tar bort innehåll som är uppenbart olagligt, inte innehåll som befinner sig i juridiska gråzoner.

Domstolen kritiserade även Axelsson för bristande uppsikt över forumet och menade att det var oaktsamt av honom att förlita sig på Flashbacks befintliga system för att identifiera och ta bort otillåtna inlägg. Trots dessa konstateranden, som initialt verkade peka mot en fällande dom, valde tingsrätten att fria Axelsson.

Anledningen till frikännandet var att domstolen inte ansåg att Axelssons försummelse var tillräckligt allvarlig. För en fällande dom skulle det krävas ”klandervärda utslag av försummelse eller nonchalans”, vilket rätten inte fann belägg för i det aktuella fallet. Denna bedömning tyder på att tingsrätten intar en försiktig hållning där endast forumägare som tydligt ignorerar sina skyldigheter riskerar att dömas.

Domslutet reflekterar en medvetenhet om de praktiska konsekvenserna av en alltför sträng tolkning av BBS-lagen. Om alla internetforum och sociala medieplattformar skulle tvingas förhandsgranska varje inlägg, skulle det antingen kräva enorma resurser eller allvarligt hämma den fria diskussionen på nätet. Ett annat möjligt scenario vore att diskussioner flyttar till utländska plattformar som inte omfattas av svensk lagstiftning.

Flashback har länge varit ett kontroversiellt forum i den svenska internetmiljön. Grundat på principer om anonymitet och yttrandefrihet har det blivit känt som en plats där praktiskt taget alla ämnen kan diskuteras utan begränsningar. Detta har gjort forumet till en värdefull plattform för visselblåsare och samhällsdebatt, men också till en grogrund för extrema åsikter och hatiska yttranden.

Fallet mot Jan Axelsson kan ses som ett testfall för hur långt forumägares ansvar sträcker sig enligt svensk lag. BBS-lagen, som trädde i kraft 1998, är en av de äldsta lagarna i Sverige som reglerar internetinnehåll. Lagen har kritiserats för att vara otillräcklig i dagens digitala landskap där mängden innehåll som publiceras varje sekund gör traditionell moderering närmast omöjlig.

Med tanke på frågans principiella betydelse vore det inte förvånande om domen överklagas. En prövning i högre instans skulle kunna ge ytterligare vägledning i den svåra avvägningen mellan yttrandefrihet och skydd mot hatiska yttranden på nätet.

Oavsett utgången i högre instans illustrerar målet mot Flashbacks grundare den komplexa utmaningen som lagstiftare och domstolar står inför: att balansera ett öppet och fritt internet mot behovet att skydda samhällets mest utsatta grupper från hat och hot. Denna balansgång blir allt viktigare i en tid då sociala medier och internetforum utgör en central del av det offentliga samtalet.