Löftena inför nya året: Springa snabbt och komma närmare Gud

Nyårslöften drar svenskarna i olika riktningar – från träning till andlighet

Att börja träna fortsätter vara ett av de mest populära nyårslöftena bland svenskar, även om många kämpar med att upprätthålla sin målsättning år efter år. För Hudda Yustuf har träningslöftet återkommit flera år i rad utan större framgång, men hon vägrar ge upp.

”Jag har tappat det på vägen någonstans, men i år är tanken att verkligen hålla det,” säger Hudda med ny beslutsamhet inför 2026.

Medan vissa fokuserar på fysisk hälsa, väljer andra mer introspektiva mål. Hudda Yustufs vän Rahmo Bedel prioriterar personlig utveckling i sitt nyårslöfte.

”Jag vill bli mer självständig, men också vara lite snällare mot mig själv,” berättar hon.

För vännerna Ikrah Zachrisson och Ortance Batungwa står andlig utveckling i centrum för det kommande året. De ser 2026 som ett tillfälle att stärka sin religiösa övertygelse och sprida positiv energi i en tid som de upplever behöver det.

”Jag vill komma närmare Gud än jag är just nu, och att vara mer positiv och snällare. Jag är redan snäll, men lite mer,” säger Ortance med ett skratt.

Ikrah instämmer: ”Och att allmänt bli en bättre människa och att sprida positiv energi, för det behöver man verkligen nu tycker jag.”

Men alla delar inte entusiasmen för nyårslöften. ”Nille”, som intervjuas på gatan, är öppet skeptisk till hela konceptet.

”Jag tycker att det är fånigt, det är bara blaj. Man borde leva som man gör. Och sedan kan man kanske förbättra saker i sitt liv men det är ingenting man behöver avge som ett nyårslöfte, det kan man avge varje dag,” förklarar han.

Nille berättar att hans senaste nyårslöfte gavs för cirka 50 år sedan, då han lovade sig själv att bli av med oskulden – ett löfte som enligt honom själv gick ”åt helvete”. Sedan dess har han avstått från nyårsritualen.

För den matlagningsintresserade Mathieu Grilly handlar det om kontinuitet. Han återanvänder framgångsrikt sitt löfte från föregående år.

”Det gick så bra så jag tänker fortsätta med det. Och det är att jag ska följa recept när jag lagar mat. Jag brukar oftast köra på känn annars,” berättar Mathieu.

Han menar att konkreta löften är lättare att hålla: ”Ta inte något abstrakt som att man ska förändra sig själv på något sätt, eller börja eller sluta med något.”

Även bland de yngre finns tydliga ambitioner. Bröderna Rufus Wrangdahl och Otis Bonsib, som tillbringade nyårsafton med en hockeymatch på Medborgarplatsen i Stockholm, har idrottsliga mål för året.

”Jag ska bli bäst på att göra mål,” deklarerar Rufus som vill utveckla sitt fotbollsspel, medan lillebror Otis är inriktad på att ”bli bra på att springa snabbt.”

För internationella besökare som Alice Martinho från Portugal, handlar nyårslöftet om karriärmässig framgång. Efter sex års läkarstudier står hon inför ett avgörande prov.

”Mitt nyårslöfte är att få så bra betyg som möjligt så att jag kan bli den specialist jag vill bli,” säger Alice, som hoppas kunna specialisera sig inom gynekologi, neurologi eller barnmedicin.

Tradition med nyårslöften fortsätter således att engagera människor, trots att framgången varierar. Forskning visar att endast omkring 20 procent av nyårslöften hålls under hela året, men det hindrar inte människor från att fortsätta med traditionen.

Psykologer framhåller att nyårsskiftet ger en naturlig tidpunkt för reflektion och nystart, vilket förklarar varför många fortsätter att sätta upp nya mål – oavsett om de handlar om träning, personlig utveckling eller konkreta färdigheter.

När svenskarna nu kliver in i 2026 bär de med sig en blandning av hopp, beslutsamhet och för några, en nypa skepsis kring möjligheten att verkligen förändra sina liv genom nyårslöften.