Misstänkt tonåring i skjutningen i Gävle var föremål för LVU-beslut innan dådet
Den pojke som misstänks ha skjutit sex personer i centrala Gävle natten mot lördag var redan på myndigheternas radar. Endast fyra timmar innan dådet fattade socialnämndens första vice ordförande, Lena Rörick Lundgren (S), beslut om att pojken skulle omhändertas enligt lagen om vård av unga (LVU) med hjälp av polis.
Enligt uppgifter som SVT först rapporterade om var pojken känd hos både socialtjänst och polis redan innan helgens dramatiska händelser. Detta bekräftar bilden av ett ärende där myndigheter redan var involverade innan våldet eskalerade.
I en intervju med Dagens Nyheter berättar Rörick Lundgren att hon kontaktades av socialjouren under fredagskvällen. Anledningen var att pojken inte hade kommit hem vid den tidpunkt som hans föräldrar hade bestämt.
”Föräldrarna hade bestämt att han skulle vara hemma klockan 18 och när han inte dykt upp vid 19.30 ringde dom polisen och socialjouren blev inkallad,” förklarar Rörick Lundgren för DN.
Hon är försiktig med att gå in på detaljer kring vad som specifikt låg bakom beslutet om LVU-placering, men beskriver det som ”allvarliga uppgifter”. Hon betonar också att pojkens föräldrar agerade ansvarsfullt i situationen.
”Man förstår att det är allvar. Vanligtvis behöver väl inte 13–14-åringar vara hemma vid 18. Men de här föräldrarna har tagit sitt föräldraansvar och de var oroliga för sin grabb,” säger hon.
Medan polisen sökte efter pojken, beslutade Rörick Lundgren att han skulle placeras på ett låst ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse (SIS). När en sådan plats inte fanns tillgänglig, fattades beslut om en annan form av övervakad plats som en tillfällig lösning.
Det var först på lördagsmorgonen som Rörick Lundgren insåg vad som hade inträffat under natten. Enligt henne fanns det inga tecken som tydde på att pojken skulle kunna begå ett så allvarligt våldsbrott som han nu misstänks för.
”Jag hade inte en susning,” säger hon till DN.
Händelsen belyser de svåra bedömningar som socialtjänsten ständigt måste göra i ärenden som rör unga i riskzonen. Trots det tragiska utfallet uttrycker Rörick Lundgren en viss lättnad över att kommunen vidtog åtgärder.
”Det fanns två alternativ, antingen LVU eller så skulle socialjouren skriva en rapport och socialtjänsten jobba vidare på måndag. Hade jag fattat det beslutet hade det varit tufft,” förklarar hon.
Samtidigt är hon tydlig med att hon inte försöker friskriva kommunen från ansvar: ”Sedan är det förjävligt. Jag säger verkligen inte att vi har ryggen fri.”
Skjutningen i Gävle har väckt stor uppmärksamhet och oro i hela Sverige. Att en så ung person misstänks för ett allvarligt våldsbrott illustrerar de utmaningar samhället står inför när det gäller ungdomskriminalitet och tidiga insatser.
Händelsen kommer sannolikt att leda till diskussioner om hur samhället bättre kan identifiera och ingripa i situationer där unga visar tecken på riskbeteende, och huruvida nuvarande system för omhändertagande är tillräckliga för att förhindra liknande händelser i framtiden.
Fallet väcker också frågor om samverkan mellan olika myndigheter som socialtjänst, polis och skola, och hur information delas mellan dessa när det gäller unga i riskzonen.
I dagsläget fortsätter polisens utredning av skjutningen, medan sociala myndigheter granskar sina egna rutiner och insatser i ärendet.
