M vill se över könstillhörighetslagen

Regeringen överväger översyn av könstillhörighetslagen efter uppmärksammade fall

Den nya könstillhörighetslagen, som trädde i kraft den 1 juli 2025, har hamnat i blickfånget efter flera kontroversiella fall. Moderaterna vill nu se över lagstiftningen, som förenklar processen för juridiskt könsbyte och sänker åldersgränsen från 18 till 16 år.

Ett fall som väckt särskild uppmärksamhet handlar om en pappa som dömts till livstids fängelse för mord på sina två barn. Efter att ha bytt juridiskt kön enligt den nya lagen ska personen nu placeras på kvinnoanstalt, vilket utlöst en intensiv debatt om lagens konsekvenser.

Statsminister Ulf Kristersson, justitieminister Gunnar Strömmer och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall skriver i en debattartikel i Aftonbladet att regeringen redan vid lagens tillkomst betonade vikten av att följa upp konsekvenserna.

”När lagen nu har tillämpats ett tag, finns det skäl att se över om detta har fungerat som det var tänkt. Det kan finnas skäl att begränsa dömda brottslingars möjlighet att byta juridiskt kön”, skriver de tre moderata företrädarna.

Den nya lagen innebär att processen för att byta juridiskt kön har förenklats avsevärt. Tidigare krävdes en diagnos för könsdysfori, men nu räcker det med ett läkarintyg. Dessutom har åldersgränsen sänkts så att även 16-åringar kan ansöka om juridiskt könsbyte.

Moderaterna vill nu utreda flera aspekter av lagstiftningen, bland annat om antalet ansökningar har ökat och hur lagen påverkar kvinnors trygghet. En central fråga gäller hur lagen kan förhindra missbruk från kriminella personer som byter juridiskt kön för att försvåra polisens arbete med att spåra dem i brotts- och misstankeregister.

Frågan om könstillhörighetslagen har varit en källa till oenighet inom regeringssamarbetet. Medan Moderaterna stod bakom lagstiftningen när den infördes, har Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna motsatt sig den. Båda partierna röstade emot lagen och har sedan dess krävt att den ska rivas upp.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch reagerade snabbt på Moderaternas utspel och skriver på sociala mediet X att KD kommer att göra vad de kan ”för att hjälpa de partier som begått ett misstag att rätta till detta”.

”Samtidigt är det läge att påminna om detta enkla – vi har nu en lagstiftning som aldrig borde ha fått se dagens ljus. Det enda rimliga är att backa bandet”, fortsätter Busch.

Debatten kring könstillhörighet och juridiskt kön har intensifierats i Sverige under senare år, i likhet med många andra länder. Förespråkare för den nya lagen har framhållit att den är ett viktigt steg för att minska diskriminering och förbättra livskvaliteten för transpersoner, medan kritiker har varnat för missbruk och oförutsedda konsekvenser.

Moderaternas initiativ att utvärdera lagen kommer i en tid av ökad politisk polarisering i frågor kring kön och identitet. Expertgrupper inom juridik och mänskliga rättigheter har betonat vikten av att balansera individens rätt till självbestämmande med samhällets behov av ordning och trygghet.

Regeringens kommande översyn förväntas fokusera på möjliga justeringar av lagen, snarare än ett fullständigt upphävande. Hur detta kommer att påverka redan genomförda könsbyten är i nuläget oklart, liksom vilka eventuella nya krav som kan komma att ställas för juridiskt könsbyte i framtiden.

Översynen av lagen kan också få politiska konsekvenser för samarbetet inom Tidöpartierna, där frågan tydligt visar på de ideologiska skillnaderna mellan regeringspartierna och deras stödpartier.