I början av oktober, när höstmörkret lägger sig över norra halvklotet och dagarna blir kortare än nätterna, sprider Nobelprisutdelningen ett välkommet ljus i tillvaron. I år känns denna tradition särskilt betydelsefull mot bakgrund av oroväckande trender i forskningsvärlden. USA, som länge varit ledande inom vetenskaplig forskning, genomgår drastiska nedskärningar i forskningsfinansiering med omfattande uppsägningar av forskare och begränsningar av vetenskapliga data – inklusive inom områden som mRNA-vaccinforskning, vilket belönades med medicinska Nobelpriset 2023.
I dessa tider av vetenskaplig motgång framstår Nobelpriset som en viktig symbol för vetenskapens värde och dess avgörande betydelse för mänsklighetens framsteg.
Medan de faktiska pristagarna ännu är en välbevarad hemlighet inom Nobelkommittéerna, pågår som vanligt intensiva spekulationer. Fjolårets gissningar visade att överraskningar alltid kan förekomma – många förutspådde att AI-pionjärerna Demis Hassabis och John Jumper skulle belönas inom medicin för AlphaFold, men de tilldelades istället kemipriset tillsammans med David Baker.
Måndagen den 6 oktober tillkännages årets första Nobelpris – priset i fysiologi eller medicin. Ett aktuellt forskningsområde som skulle kunna uppmärksammas är fetmaforskning. Jeffrey Friedman, som upptäckte mättnadshormonet leptin, ses som en stark kandidat. Friedman tilldelades det prestigefyllda amerikanska Laskerpriset redan 2010, och många tidigare Laskerpristagare har senare fått Nobelpriset. Victor Ambros och Gary Ruvkun, som fick medicinska Nobelpriset förra året, hade exempelvis tilldelats Laskerpriset 2008.
Joel Habener, Lotte Bjerre Knudsen och Svetlana Mojsov, som lade grunden för fetmaläkemedel som Ozempic och Wegovy, fick Laskerpriset förra året, men bedömare tror att Nobelkommittén kan vilja vänta ytterligare några år innan dessa forskningsresultat belönas.
Om cancerforskning står i fokus för årets pris kan Michel Sadelain, Carl June och Steven Rosenberg komma att belönas för sina banbrytande arbeten med CAR-T-cellterapi. En återkommande kandidat i förhandsspekulationer är också Karl Deisseroth för optogenetiken – en teknik där nervceller i hjärnan kan styras med ljus.
Tisdagen den 7 oktober avslöjas fysikpristagarna. Materialfysik kan stå i centrum med forskare som Rafi Bistritzer, Pablo Jarillo-Herrero och Allan MacDonald, som gjort pionjärinsatser inom ”twistronik” – ett område där grafen manipuleras i olika vinklar för att uppnå speciella egenskaper.
Alternativt kan priset gå till forskning som gränsar till matematik. Ingrid Daubechies, Stéphane Mallat och Yves Meyer har utvecklat wavelet-teorin, som används för bildkomprimering och optimering av cancerbehandlingar. Astrofysik kan också vara aktuellt, med Carlos Frenk, Julio Navarro och Simon White som kandidater för deras grundläggande arbete om galaxers bildande och utveckling.
Onsdagen den 8 oktober avslutas de naturvetenskapliga Nobelprisutdelningarna med kemipriset. Metallorganiska ramverksföreningar (MOF) framhålls som ett starkt alternativ, med Omar Farha, Omar Yaghi och Makoto Fujita som potentiella pristagare. Dessa strukturer kombinerar metalljoner med organiska molekyler för att skapa material med unika egenskaper.
I en omröstning hos facktidningen Chemistry Views utpekas Chi-Huey Wong som favorit för sina banbrytande insatser inom glykobiologi – studier av kolhydraters funktion i biologiska system. Paul Anastas är en annan stark kandidat för sitt pionjärarbete inom grön kemi, där utvecklingen av miljövänliga och ofarliga kemiska substanser står i fokus.
Vid lunchtid på onsdag kommer vi få veta vilka forskare som Nobelkommittéerna anser har gjort upptäckter som, med Alfred Nobels egna ord, ”gjort mänskligheten den största nytta”.
Nobelprisutdelningarna inleds således med medicin på måndag, följt av fysik på tisdag och kemi på onsdag. Pristagarna tillkännages vid Karolinska institutet respektive Kungliga Vetenskapsakademien.
14 kommentarer
Jag hoppas att Nobelkommittén faktiskt tar hänsyn till områden som riskerar att glömmas bort. Ibland verkar det som priset går till de ”stora” namnen.
Det vore bra med något mer mångfald i valet.
De senaste nyheterna om forskningsnedskärningarna i USA är skräckinjagande. Vetenskapen kan inte fortsätta slita utan tillräckliga resurser.
Det påverkar inte bara USA, utan har globala konsekvenser.
Inteجنomlig att spekulationerna aldrig är helt rätt. Det är väl till och med trevligt att det är en överraskning ibland?
Jag tror att Nobelpriset i fysik eller kemi detta år kan handla om framsteg inom förnybar energi. Uppgraderade batterier eller solceller kanske?
Det skulle passa väl i dagens samhälle anser jag.
Intressant att höra om spekulationerna kring Nobelpriset detta år. Hoppas det blir en välförtjänt prisutdelning.
Forskning är så viktig – hoppas priset uppmärksammar viktiga framsteg.
Jag är nyfiken på om det blir någon överraskning som förra året.
Vetenskapsmötet är välbehövliga i dagens politik. Nobelpriset påminner oss om hur viktigt det är.
Vem tror ni skulle kunna vara den stora överraskningen i år? Det skulle vara spännande med någon forskare inom klimatforskning.
Det är obehagligt att se hur vetenskapliga data begränsas inom viktiga områden. Hur ska vi kunna göra framsteg om vi inte kan jobba med alla tillgängliga fakta?
Det är verkligen en fara för framtida innovationer.