MP vill satsa på återvinning av kritiska metaller

Miljöpartiet föreslår nationell samordnare för återvinning av kritiska metaller

Nattåget till norr var någon timme försenat och Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén och EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke var nära att missa bussen. Trots detta lyckades de ta sig fram till Jokkmokks marknad i torsdags. Med sig hade de ett förslag om att tillsätta en nationell samordnare för återvinning av kritiska metaller och mineraler.

– Då skulle vi som land bli mer självförsörjande på de varor som vi behöver för att klara klimatomställningen. Det handlar om batterier, vindkraftverk och elbilar. I dag är vi beroende av Kina och det ska vi komma bort från, säger Daniel Helldén.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Enligt Naturvårdsverket slängdes över 100 miljoner ton gruvavfall år 2022, och myndigheten konstaterar att det saknas ett fungerande återvinningssystem. Samtidigt är det en utmaning att göra återvinningsverksamheten ekonomiskt lönsam.

– I dag producerar vi enorma mängder varor som innehåller kritiska råvaror och mineraler som vi slänger bort, förklarar Helldén.

EU har redan beslutat om en lag kallad Critical Raw Materials Act, lagen om kritiska råvaror. Syftet är att säkerställa europeisk utvinning, bearbetning och återvinning av kritiska råvaror som nickel och litium. EU har satt ett ambitiöst mål: 25 procent av de kritiska råvarorna inom unionen ska komma från återvinning år 2030.

– Vi har fyra år på oss, Sverige behöver sätta fart. Vi måste investera för att vara bäst i klassen och hämta hem affären, understryker Alice Bah Kuhnke.

På frågan om förslaget innebär fler gruvor svarar Helldén:

– Vi kommer sannolikt att behöva fler gruvor för att klara omställningen men vi behöver ta vara på det vi tar upp. Det finns en potential som är enorm på det här området.

En återkommande fråga i debatten har varit om kommunerna ska få någon form av kompensation för att godta gruvor inom sina gränser. Enligt Helldén är detta något som diskuteras inom partiet.

– Vi vill att en del av de vinster som görs ska gå tillbaka till kommunerna och lokalsamhällena, det gäller både gruvor och vindkraft, säger han.

Även Vänsterpartiet passade på att göra ett utspel under Jokkmokks marknad, med fokus på naturresurserna i norra Sverige. Partiet föreslår en omfördelning av intäkterna från elproduktionen, där vattenkraften i Jokkmokks kommun årligen bidrar med betydande summor till statskassan.

Liknande förslag drivs av andra partier. Centerpartiet förespråkar exempelvis att skatten från vindkraftverken ska stanna lokalt och gå direkt tillbaka till kommunen och regionen.

– Kommunerna där naturresurserna finns är också de som går mest på knäna. De får dra ned på skolor, äldreboenden och andra välfärdsresurser, säger Linda Jonsson, regionråd för Vänsterpartiet i Norrbotten och ledamot i partistyrelsen.

Hon anser att det befintliga utjämningssystemet som ska skapa mer jämbördiga villkor över landet är otillräckligt. Vänsterpartiet vill därför införa en modell för återbäring via energiskatten. Med hjälp av riksdagens utredningstjänst har partiet analyserat vad det skulle innebära för Jokkmokks kommun om fem öre per producerad kilowattimme skulle gå till kommunen och regionen.

– Det är stora värden som produceras här, att bara en liten del skulle stanna kvar skulle betyda så mycket för lokalsamhällena, menar Jonsson.

Miljöpartiets förslag omfattar tillsättandet av en nationell samordnare som skulle ta fram en strategi för att snabbt öka andelen återvunna kritiska metaller och mineraler. Partiet vill även se investeringsstöd för återvinningsverksamhet.

Vänsterpartiets förslag om en återbäring via elskatten på 5 öre per producerad kilowattimme (exklusive kärnkraft) skulle enligt deras beräkningar ge betydande intäkter till berörda kommuner. För Jokkmokks del skulle det, baserat på 2023 års elproduktion, kunna innebära mellan 178 och 416 miljoner kronor beroende på hur stor andel av pengarna som tillfaller kommunen.