Näringslivet: Migrationspolitiken dålig för Stockholm

Kraftig minskning av arbetstillstånd oroar Stockholms näringsliv

Antalet beviljade arbetstillstånd i Sverige har minskat med nästan hälften sedan 2023, visar siffror från Svenskt Näringsliv. Minskningen kommer efter att regeringen införde ett lönegolv som kräver att arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU måste tjäna minst 80 procent av medianlönen, vilket motsvarar 29 680 kronor.

Regeringen har senare höjt kravet ytterligare till 90 procent av medianlönen, cirka 33 390 kronor, efter att ursprungligen ha föreslagit en höjning till 100 procent.

Bland Stockholms företagsrepresentanter är missnöjet utbrett. De varnar för att huvudstaden riskerar att förlora både etablerade företag och framtida innovationer om reglerna inte ändras.

”Vi har försökt motverka lönekravet i många år. Vi såg konsekvenser redan när regeringen krävde 80 procent av medianlönen. Rent principiellt är vi emot de politiska ingreppen i lönebildningsmodellen, vi tycker att svenska kollektivavtals löner ska gälla,” säger Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Organisationen har under lång tid kritiserat regeringens politik genom rapporter, seminarier och försök att mobilisera andra aktörer i debatten.

Stockholms Handelskammare delar kritiken och pekar på alarmerande statistik: 93 procent av alla entreprenörer från länder utanför EU som vill starta företag i Sverige nekas uppehållstillstånd.

”Det är komplicerade regler, årslånga handläggningstider och inte prioriterat hos Migrationsverket. Sammantaget är det här ett jätteproblem för näringslivet,” förklarar Carl Bergkvist, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.

Särskilt Stockholms tekniksektor drabbas hårt av de nuvarande reglerna, menar Bergkvist. ”Entreprenörer som vill starta företag i Sverige och som inte är från EU är i praktiken utestängda. Här riskerar vi att tappa företag till andra delar av världen, eftersom vi inte kan behålla entreprenörerna.”

Enligt Svenskt Näringslivs kartläggning behöver Stockholm främst högutbildad arbetskraft. Sedan lönegolvet infördes 2023 har dock arbetskraftsinvandringen till högkvalificerade yrken minskat med över 30 procent.

”Många tänker att högskoleutbildade skulle klara lönekravet. Men när vi tittar på den gruppen så handlar det om yngre, nyexaminerade personer. Framför allt i högkvalificerade yrken ser vi att de som kommer hit är mellan åtta och tio år yngre än genomsnittet för yrket,” förklarar Berg.

Både Berg och Bergkvist tror att flera branscher påverkas negativt, särskilt i Stockholmsregionen. ”Vi är oroade. Besöksnäringen är också beroende av gästarbetare från andra länder. Vi ser till exempel att kvalificerade kockar för vissa restauranger kommer vara svårt att hitta med lönekraven. Så det är ganska många branscher som kommer att drabbas om regeringen inte backar,” säger Bergkvist.

Tidöpartierna har nyligen presenterat vissa lättnader i migrationspolitiken. Bland annat stoppas tonårsutvisningarna, det blir enklare för spårbytare att stanna i Sverige, och vissa bristyrken undantas från lönekravet.

Migrationsminister Johan Forssell (M) hävdar att talangattraktion och högkvalificerad arbetskraftsinvandring är prioriterade frågor för regeringen. ”Jag sa redan min första dag som migrationsminister att jag vill att Sverige ska vara det mest attraktiva landet i EU för just högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Sverige står sig också väldigt starkt. Vi märker att det finns ett väldigt stort intresse för att komma till Sverige och arbeta och driva företag,” säger han.

Forssell medger att det finns problem, särskilt gällande byråkrati, men pekar på framsteg. ”När vi tog över för tre år sedan tog det 103 dagar att få arbetstillstånd. Nu är vi nere på 19 dagar. Det är en enorm förändring. Sen finns det andra kategorier där det tar längre tid. Jag vill att handläggningstiderna ska kortas så mycket som möjligt.”

På frågan om varför endast 7 procent av entreprenörer från länder utanför EU får tillstånd att starta företag i Sverige svarar Forssell: ”Den är låg naturligtvis, men det finns en förklaring till det. Det är att man inte uppfyller kraven, eller att det finns fusk och missbruk, att man använder den här typen av uppehållstillstånd för att komma till Sverige i andra syften.”

När frågan om huruvida kraven i sig kan vara för hårda ställs, medger Forssell att regeringen planerar att diskutera detta med Migrationsverket. ”Detta är något vi jobbar väldigt mycket med. Det är en stor prioritet för mig,” säger han.

Svenskt Näringsliv anser inte att regeringen tar deras synpunkter på tillräckligt stort allvar. ”Vi försöker visa de samhällsekonomiska konsekvenserna, hur detta påverkar BNP och skatteintäkter. Men det är svårt att nå fram. Från regeringens sida har man förstått att det är viktigt att kunna rekrytera kompetens från andra länder, men vi har inte samma uppfattning om hur det ska gå till. Och det slår hårt mot vissa branscher inom näringslivet. Det är faktiskt beklagligt,” avslutar Amelie Berg.