Nästan 800 nya arter rödlistas – fjällugglan och tornugglan utdöda i Sverige

Allt färre arter trivs i Sverige – vardagliga djur minskar oroväckande

Den samlade bilden för Sveriges biologiska mångfald är dessvärre fortsatt negativ. Det visar den senaste uppdateringen av den nationella rödlistan, där allt fler arter bedöms som hotade eller nära hotade. Särskilt oroande är att även välkända arter från vår vardag nu börjar drabbas.

– Det som jag tycker är mest anmärkningsvärt är att vi börjar se hur även mer vardagsnära arter drabbas nu. Dagfjärilarna blir färre och det hörs inte längre lika många tornseglare på sommarhimlen, säger Mikael Svensson, miljöanalytiker vid Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Han pekar på en oroväckande utveckling: om de arter som vi regelbundet kommer i kontakt med minskar, hur ser det då ut för de mer specialiserade arterna med specifika krav på sin livsmiljö?

Den nationella rödlistan, som uppdateras vart femte år, ger en bild av tillståndet för Sveriges djur, växter, svampar och alger. Av Sveriges cirka 51 000 kända flercelliga arter har nu 23 103 bedömts. Resultatet är nedslående – nästan 2 400 arter klassas som hotade och totalt hamnar 5 217 arter på rödlistan, vilket motsvarar 23 procent av de bedömda arterna. Detta innebär en ökning jämfört med förra uppdateringen då knappt 22 procent rödlistades.

– Det sker en smygande och långsam förändring i våra landskap som kan vara svår att upptäcka. Rödlistan är det bästa verktyg vi har för att mäta dessa förändringar, och för varje uppdatering ser vi att fler arter tillkommer, förklarar Svensson.

De främsta orsakerna till arternas tillbakagång är det moderna skogsbruket och det storskaliga jordbruket. Enligt Svensson har vi gått från ett naturpräglat brukande av landskapet till rena produktionslandskap med monotona granplanteringar och intensivt odlade åkrar med få grödor.

– Det ger ett mindre utrymme för brokiga livsmiljöer. Vi har spikraka rader av gran och väl besprutade åkrar med vete och korn, vilket minskar variationen i naturen, säger han.

Andra viktiga faktorer som påverkar negativt är invasiva främmande arter, klimatförändringar och ett intensivt fisketryck. Flera matfiskar som svenskar är vana att se på sina tallrikar – lax, sill, öring och piggvar – är nu rödlistade.

Bland de mer överraskande arterna som hamnat på listan återfinns älgen, som för första gången bedöms som ”nära hotad”. Detta beror på att beståndet minskat snabbt, främst till följd av planerad jakt och förvaltning. Älgen bedöms dock inte som hotad på längre sikt.

I den mörka statistiken finns även flera arter som nu bedöms som nationellt utdöda. Sedan förra uppdateringen har till exempel tornugglan, fjällugglan och alvardyngbaggen lagts till bland de arter som anses ha försvunnit från Sverige. Dessutom har listan kompletterats med en ny kategori – ”möjligen nationellt utdöda” – där cirka 50 akut hotade arter som inte observerats på över 50 år placerats.

– Det är framför allt vissa marina arter och några skalbaggar som experterna är i stort sett säkra på inte finns kvar längre. Men eftersom det är svårt att slå fast ett utdöende med hundraprocentig säkerhet flaggar vi dem lite extra på det här sättet, förklarar Svensson.

Mitt i den negativa utvecklingen finns dock några ljuspunkter. Drygt 300 arter har fått lämna rödlistan eftersom deras situation förbättrats. Bland de mer kända återfinns uttern och havsörnen, två arter som tidigare varit hårt trängda men nu återhämtat sig.

För den som vill hjälpa till att dokumentera utvecklingen rekommenderar Mikael Svensson att hålla utkik efter vardagsfåglar som tidigare varit vanliga men nu minskar.

– Eftersom jag ansvarar för bedömningen av fåglar skulle jag vilja lyfta fram till exempel sädesärla, storspov, hussvala och tornseglare. Det är arter som alltid har funnits i människans närhet, men som det tyvärr börjar gå sämre för. Håll koll på dem, uppmanar han.

Den nationella rödlistan sammanställs av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet sedan år 2000 och baseras på bedömningar av beståndens storlek, förändringstakt och tillgång till fungerande livsmiljöer. Arterna kan klassas som ”akut hotad”, ”starkt hotad”, ”sårbar” eller ”nära hotad”, alternativt hamna i kategorierna ”kunskapsbrist” eller ”nationellt utdöd”.