Nationella proven blev ett haveri – för nästan en miljard

De digitala nationella proven – ett havererat prestigeprojekt

År 2017 inleddes ett ambitiöst projekt för att hantera betygsinflationen i svenska skolor. Regeringen ville införa digitala nationella prov som skulle rättas centralt. ”Betygen ska vara rättvisa och pålitliga, därför är de nationella proven viktiga,” förklarade dåvarande utbildningsminister Anna Ekström (S) om satsningen.

Skolverket gav uppdraget till det australiensiska techbolaget Sonet Systems, specialiserat på digitala provsystem. Men det som skulle bli en modernisering av det svenska skolsystemet utvecklades snabbt till ett problemfyllt projekt med allvarliga brister.

Redan två år efter projektets start togs ett konsultbolag in för att granska arbetet. Kritiken var hård. Ekonomistyrningen var bristfällig, beslutsfattandet otydligt och personalen upplevde så hög stress att flera blev sjukskrivna. Trots dessa tidiga varningssignaler fortsatte projektet i samma spår.

I protokoll från projektets styrgrupp framgår att tekniska brister var kända åtminstone sedan 2022. ”Ibland dyker kvaliteten på leveranserna,” noterades i ett protokoll. Leverantören Sonet Systems missade fel och det tog ”orimligt lång tid” att åtgärda dem. Under en period vägrade Skolverket till och med att betala full avgift till företaget tills de kunde bevisa att systemet skulle klara över 100 000 provskrivande elever samtidigt.

Budgetvarningar kom återkommande, men projektledningen hade från början satt ett överordnat mål: att hålla tidsplanen, även om det ledde till sämre resultat och högre kostnader. I det första projektdirektivet värderades tidsplanen som dubbelt så viktig som resultatet och sex gånger viktigare än kostnaden. Detta trots att Skolverket redan 2018 skrev att det fanns en ”betydande risk” att tidsplanen inte skulle hålla.

Tidspress ledde även till kontroversiella beslut. När Sonet Systems ville lägga ut en del av arbetet på ett företag i Indien, med lokalt anställda som skulle få tillgång till personuppgifter, varnade Skolverkets chefsjurist Eva Westberg att det var olagligt och stred mot GDPR. Trots detta beslutade Anders Boman, chef för nationella prov och ordförande i projektgruppen, att låta det indiska bolaget ta över. Chefsjuristen och andra på juridikavdelningen lämnade in skriftliga reservationer mot beslutet.

Tomas Lindroth, lektor på institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet, menar att Skolverket inte hade kapacitet att hantera ett så stort projekt, särskilt när regeringen kontinuerligt kom med nya direktiv. Istället försökte myndigheten köpa in ett mer eller mindre färdigt system och överföra risken till leverantören, ”ungefär som om man upphandlar en vara vilken som helst, till exempel en soffa,” enligt Lindroth.

Att varningarna ignorerades förvånar inte Lindroth: ”Det hör till vanligheterna i byråkratiska organisationer där det är viktigt att man är positiv när man rapporterar uppåt i organisationen.”

Våren 2025 kom den slutliga kraschen. När de nationella proven för första gången skulle genomföras digitalt gjorde Sonet Systems en akut uppdatering för att hantera den förväntade anstormningen av hundratusentals elever. Uppdateringen skapade ett säkerhetshål som gjorde att lärare kunde se uppgifter om elever på andra skolor. Skolverket stoppade omedelbart hela plattformen och beslutade den 7 mars att ställa in de digitala nationella proven.

Projektet har varit kostsamt. Sonet Systems har fakturerat cirka 60 miljoner kronor, och 15 konsultbolag har tillsammans fakturerat över 175 miljoner kronor. Ett av dessa företag, IT-konsultbolaget Redpill Linpro, som fakturerat över 22 miljoner kronor mellan 2017 och 2024, har avböjt att delta i fortsatta projekt. De anser att Skolverket hanterat projektet felaktigt och menar att grundproblemet var att myndigheten försökte köpa ett färdigt standardsystem som skulle klara 150 000 samtida användare – något som inte finns på marknaden.

Tony Nicolaides, affärsområdeschef för offentlig sektor på Redpill Linpro, varnar för att Skolverket riskerar att upprepa samma misstag: ”De verkar inte ha lärt sig.” Han kritiserar också att projektet inte hanterats av myndighetens IT-avdelning utan av annan personal som ”inte har den tekniska kompetensen att göra rätt val.”

När projektet stoppades gjorde ett externt företag en utvärdering som konstaterade att Skolverket inte hade lärt sig av sina misstag. Rapporten slog fast att ”viktiga lärdomar inte fångats upp” och att det saknades ”en tillräcklig öppenhet eller vilja” att dra lärdom av tidigare fel.

Skolverkets avgående generaldirektör Joakim Malmström, som tillträdde 2024, säger till DN att han reagerade på prioriteringen av tidsplanen: ”När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ’nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här’.”

Han medger att varningssignalerna borde ha tagits på större allvar: ”Med facit i hand, ja. Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det är klart att det är ett misslyckande.”

Skolverkets kostnader för digitaliseringen uppgår till drygt 900 miljoner kronor under perioden 2017–2025. Enligt nya planer kommer eleverna att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, med målsättningen att proven ska vara digitala senast 2030 när det nya betygssystemet införs.