Niklas Orrenius: M-politikern frias – men domen om rasism bryr sig få om

Kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp frias från åtal om grovt tjänstefel

Christian Sonesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp, har tillsammans med fem andra kommunpolitiker friats från åtal om grovt tjänstefel. Lunds tingsrätt meddelade den friande domen under torsdagen. Åtalet gällde kommunens beslut från våren 2022 att vägra ta emot en syrisk kvotflyktingfamilj samt införandet av ett totalstopp för mottagande av kvotflyktingar.

Tingsrätten grundar sitt beslut på två huvudsakliga skäl. Dels anser rätten att kommunstyrelsens vägran att ta emot kvotflyktingar inte utgjorde ”myndighetsutövning mot enskild”, vilket är en förutsättning för att det ska kunna klassas som tjänstefel. Dels konstaterar domstolen att Migrationsverket formellt avbröt anvisningen av flyktingfamiljen när det stod klart att Staffanstorp vägrade ta emot dem.

Under rättegången försvarade Sonesson sitt agerande med att det var ”ett politiskt ställningstagande, en signal till staten att se oss, hör oss”. Tingsrätten noterar också i sin dom att det inte finns någon lagstadgad skyldighet för kommuner att hämta anvisade nyanlända på flygplatsen.

Sonesson har blivit känd för sina kontroversiella utspel i migrationsfrågor. På sitt tjänsterum har han en inramad teckning föreställande sig själv som en riddare i rustning som försvarar Staffanstorp mot en blodbesudlad islamist vid kommunens port. Han har även drivit frågor som slöjförbud i skolor och förbud för IS-återvändare att bosätta sig i kommunen.

Åklagaren väntas överklaga domen, men en eventuell förhandling i hovrätten kommer sannolikt att hållas först efter höstens val. Detta är troligen en lättnad för Moderaterna som i valrörelsen satsar hårt på frågor om lag och ordning. Om en av partiets profilerade kommunpolitiker hade fällts för grovt tjänstefel hade det kunnat bli problematiskt för partiets kampanj.

Trots att Sonesson och övriga politiker nu frias i brottmålet har Staffanstorps kommun redan fällts i ett annat ärende kopplat till samma händelse. I ett tvistemål som drevs av den syriska familjen via organisationen Malmö mot diskriminering, slog hovrätten i höstas fast att kommunen diskriminerat familjen på grund av deras etniska bakgrund. Hovrätten skrev i sitt domslut att det fanns ”anledning att anta att en familj av annan etnisk tillhörighet, till exempel en ukrainsk familj, hade erbjudits nödvändig hjälp”.

Detta domslut är anmärkningsvärt eftersom det slår fast att en svensk kommun i sin myndighetsutövning styrts av rasism. Ändå har detta rättsfall inte fått lika mycket uppmärksamhet som det aktuella brottmålet om tjänstefel. En förklaring kan vara att det i diskrimineringsmålet var kommunen som juridisk person som fälldes, inte de enskilda politikerna.

Händelsen utspelar sig mot bakgrund av en förändrad inställning till flyktingmottagande i Sverige. Kvotflyktingar är personer i särskilt utsatta situationer som ofta hämtas direkt från flyktingläger nära konfliktområden. De väljs ut av FN:s flyktingorgan UNHCR och deras asylskäl utreds och godkänns av Migrationsverket innan de kommer till Sverige.

För bara några år sedan rådde bred politisk enighet om att Sverige skulle ha en relativt hög flyktingkvot. Till och med Sverigedemokraterna var tidigare positivt inställda till kvotflyktingar, som de ansåg vara ”riktiga flyktingar” med verkligt skyddsbehov. Men den politiska hållningen har förändrats markant. Under den nuvarande Tidörregeringen har Sveriges flyktingkvot sänkts från 5 000 till 900 personer per år.