Niklas Orrenius: Sexbrott mot äldre blir explosiv valfråga

Efter en period av minskade skjutningar i Sverige har fokus i den politiska debatten skiftat mot äldres utsatthet och säkerhet. Detta blir allt tydligare i takt med att höstens val närmar sig, och frågan om övergrepp inom äldreomsorgen har fått förnyad uppmärksamhet.

Förra veckan lade regeringen fram ett förslag som skulle ge äldre rätten att välja kön på sin hemtjänstpersonal vid intima situationer som duschning. Äldreminister Anna Tenje (M) framhöll detta som ett viktigt steg för att öka tryggheten för äldre. Både pensionärsorganisationerna SPF och PRO har välkomnat förslaget.

Intressant nog har PRO, som historiskt haft starka band till arbetarrörelsen och Socialdemokraterna, här en annan uppfattning än S. Fredrik Lundh Sammeli, Socialdemokraternas socialpolitiska talesperson, har kallat regeringens förslag för ”ett populistiskt utspel” trots att partiet formellt inte tagit ställning.

”Det kan låta bra att få välja kön. Men jag ser det som sminkning av en äldreomsorg som i grunden går på knäna för att man har tagit bort statsbidrag,” säger Lundh Sammeli.

Även fackförbundet Kommunal är kritiskt och beskriver förslaget som ”väldigt apart” i en tid då äldreomsorgen präglas av underbemanning och resursbrist. Socialdemokraterna förespråkar visserligen att äldre ska kunna välja bort personal de inte trivs med, men inte specifikt baserat på kön.

Lundh Sammeli varnar för ett sluttande plan där liknande krav kan komma att ställas inom andra områden som sjukvård och utbildning. Han uttrycker även oro för att män kan komma att lämna omsorgsyrken om de ”stämplas som potentiella sexförbrytare”.

Samma farhåga lyfts av Tomas Björck, arbetsrättschef hos Sveriges kommuner och regioner (SKR): ”Vi behöver alla som jobbar i omsorgen, oavsett kön. Om det blir stigmatiserat att vara man kanske det inte framstår som attraktivt att jobba där.”

Inom äldreomsorgen arbetar idag 203 600 undersköterskor och vårdbiträden, varav endast 18 procent är män. Björck påpekar att övergreppen är få i relation till det totala antalet anställda, men betonar samtidigt att ”varje övergrepp är fruktansvärt och ett misslyckande”.

Kriminologen Anders Östlund har identifierat 88 fall sedan 2022 där äldre pekat ut vårdanställda som förövare, och menar att detta troligen bara är toppen av ett isberg. Brottens allvarliga karaktär bidrar till att frågan fått så stor uppmärksamhet i den politiska debatten.

Medan det dödliga gängvåldet minskar – januari var första månaden på åtta år utan en dödsskjutning i Sverige – har övergrepp mot äldre fått allt större plats i samhällsdebatten. Till skillnad från i gängvåldsfrågan finns här en tydlig konflikt mellan regeringen och Socialdemokraterna.

Sverigedemokraterna tycks också vilja göra övergrepp mot äldre till en valfråga. Partiets politiker och den SD-nära kanalen Riks lyfter ofta fall där förövare har utländsk bakgrund. Samtidigt talar partiet sällan om att den svenska äldrevården är starkt beroende av personal med utländsk bakgrund – enligt SKR har 53 procent av vårdbiträdena och 37 procent av undersköterskorna utländsk bakgrund.

Detta har inte hindrat SD:s socialpolitiska talesperson Jessica Stegrud från att föreslå att ”vissa invandrargrupper” skulle kunna förbjudas från att arbeta inom vård och omsorg om övergreppen inte upphör, något hon beskrivit som ”den slutliga lösningen”.

Med tanke på att 29 procent av landets röstberättigade är över 65 år, kan vi förvänta oss fler politiska utspel om äldres utsatthet under detta valår. Äldreomsorgens kvalitet och säkerhet har blivit en central fråga i den politiska debatten, där partierna har vitt skilda synsätt på både problemen och lösningarna.