I Sverige har attityderna gentemot HBTQ-personer genomgått en oroväckande förändring under det senaste decenniet, enligt en ny undersökning. Medan unga svenskar 2013 uttryckte stark acceptans för homosexuella, bisexuella och transpersoner, visar den senaste studien från förra läsåret att denna positiva inställning har förändrats radikalt.
Undersökningen, som jämför ungas attityder över tid, avslöjar att HBTQ-personer har gått från att vara den minoritetsgrupp som unga var mest positiva till, till att möta betydligt mer negativa attityder bland dagens unga.
Charlotte Persson, förstelärare i Göteborg, ser resultatet som en spegling av ett förändrat samhällsklimat. ”Det speglar vår samtid. Istället för att skydda utsatta grupper är retoriken att de ska bort och att de ska ut”, säger hon i en kommentar till undersökningen.
Denna förändring kommer i en tid då samhällsdebatten kring HBTQ-frågor har intensifierats i Sverige och internationellt. Samtidigt som lagstiftningen i Sverige har utvecklats för att stärka HBTQ-personers rättigheter, med äktenskapslag, diskrimineringsskydd och förbättrade villkor för könsbekräftande vård, verkar attityderna bland unga ha gått i motsatt riktning.
Forskare pekar på flera faktorer som kan ha bidragit till denna förändring. Sociala medier och internationella influenser spelar en betydande roll i att forma ungas värderingar. Polariseringen i samhällsdebatten, där HBTQ-frågor ofta blir politiska slagträn, kan också ha påverkat attityder bland ungdomar.
Organisationer som RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter) uttrycker oro över utvecklingen. De rapporterar om ett hårdare klimat för HBTQ-personer i skolor och på andra platser där unga samlas.
”Vi ser att hatbrott mot HBTQ-personer har ökat under samma period, vilket stämmer överens med de förändrade attityder som undersökningen visar”, säger en talesperson för organisationen, som efterlyser mer resurser till skolornas värdegrundsarbete.
Skolverket har uppmärksammat problemet och arbetar med att ta fram nytt material för att stödja lärare i arbetet med normkritisk pedagogik och inkludering. Samtidigt menar kritiker att skolans resurser för värdegrundsarbete har minskat under de senaste åren, till förmån för fokus på kunskapsmål.
Den aktuella undersökningen genomfördes i flera städer i Sverige och omfattade elever i högstadie- och gymnasieskolor. Den visar också på regionala skillnader, där storstadsområden generellt uppvisar mer positiva attityder till HBTQ-personer än mindre orter, även om nedgången är tydlig i hela landet.
Socialpsykologer som har analyserat resultaten menar att förändringen kan vara del av en större samhällstrend där individualism och identitetspolitik har fått ökat utrymme. ”När samhället polariseras tenderar marginaliserade grupper att bli måltavlor”, säger en forskare vid Göteborgs universitet.
För skolpersonal som Charlotte Persson innebär resultaten nya utmaningar i det dagliga arbetet. ”Vi måste diskutera dessa frågor öppet med eleverna, men samtidigt behöver vi tydligt ta ställning för alla människors lika värde”, säger hon.
Undersökningens resultat har väckt reaktioner från politiskt håll, där flera partier har krävt ökade insatser för att motverka negativa attityder mot minoriteter i skolan. Kulturministern har utlovat en handlingsplan för att stärka HBTQ-personers rättigheter och arbeta mot diskriminering.
Samtidigt visar undersökningen att ungas attityder till andra minoritetsgrupper inte har förändrats lika dramatiskt under samma period, vilket gör förändringen gällande HBTQ-personer särskilt anmärkningsvärd.
Experter på området uppmanar nu till en fördjupad analys av orsakerna bakom attitydförändringen, och betonar vikten av att skolan får resurser att arbeta långsiktigt med värdegrund och respekt för olikheter.
