Operation Tvättstuga stoppade lånebluffar för 670 miljoner

I region Mitt har polisen under det senaste året stoppat låneutbetalningar på 670 miljoner kronor genom ett nytt samarbete med banker. Initiativet, kallat ”Tvättstugan”, har hjälpt till att identifiera och förhindra bedrägerier innan pengarna når de kriminella nätverken.

Samarbetet, som omfattar 25 olika banker, har resulterat i att 2 800 lån förhindrades under föregående år. Genom utbyte av underrättelser mellan polisen och finansinstituten kan varningssignaler upptäckas innan lån beviljas.

– I något fall har vi kunnat se att personen i fråga är efterlyst av gränspolisen och ska utvisas ur landet, säger Jale Poljarevius, underrättelsechef i region Mitt.

Polisregionen har upprättat ett 70-tal bedrägeriärenden och vidarebefordrat 540 rapporter om misstänkt penningtvätt till finanspolisen. Utöver de stoppade utbetalningarna har myndigheten beslagtagit åtta miljoner kronor i kontanter.

Exakt hur de stoppade lånemedlen skulle ha använts är svårt att fastställa med säkerhet. Poljarevius menar dock att en del sannolikt skulle ha tvättats genom fastighetsaffärer, medan andra medel skulle ha gått direkt in i den kriminella verksamheten.

– Det är pengar som kan gå till att införskaffa vapen eller narkotika, förklarar han.

”Tvättstugan” startade som ett testprojekt efter att penningtvättslagen utvidgades 2023. Trots framgången med att stoppa lån värda 670 miljoner kronor, påpekar Poljarevius att detta endast utgör en bråkdel av den kriminella ekonomin i Sverige.

En nyligen publicerad rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) visar att den kriminella ekonomin i Sverige omsätter omkring 352 miljarder kronor årligen. Av dessa beräknas cirka 40 miljarder komma från så kallade kriminella transaktioner, där brister i samhällets kontrollsystem utnyttjas för att få pengar utbetalade.

– Vi har förmodligen bara skrapat på ytan här, säger Poljarevius.

Insatsen riktar sig främst mot organiserad brottslighet. De personer som formellt står som låntagare är ofta bara ”schackbönder” i ett större kriminellt nätverk, förklarar polischefen.

– Det finns ett helt upplägg med rekryterare som letar efter den här sortens målvakter. Högre upp har du en gängledare som styr hur allt ska organiseras.

Polisen ser nu en möjlighet att utnyttja den minskade intensiteten i det gängrelaterade skjutvapenvåldet för att fokusera på att slå mot de kriminella nätverkens ekonomi. Poljarevius hänvisar till ESO-rapporten och dess slutsatser som en viktig vägledning i det fortsatta arbetet.

– Där finns en hel meny för polisen att välja från. Vi måste verkligen dra lärdomar av den och se hur vi kan omsätta den i praktiken.

Samarbetet mellan polisen och bankerna representerar ett nytt angreppssätt i kampen mot organiserad brottslighet. Genom att fokusera på de ekonomiska flödena kan myndigheterna potentiellt försvåra finansieringen av kriminell verksamhet.

Banker har enligt penningtvättslagstiftningen en skyldighet att rapportera misstänkta transaktioner och genomföra kundkännedomsåtgärder. Det utökade samarbetet med polisen ger nu finansinstituten bättre verktyg för att identifiera riskfyllda låneansökningar.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, vars rapport polisen refererar till, är en kommitté under Finansdepartementet som analyserar och utvärderar den offentliga sektorns funktionssätt. Deras slutsats att den kriminella ekonomin i Sverige är omfattande har väckt debatt om behovet av utökade resurser och nya metoder för att bekämpa ekonomisk brottslighet.

För region Mitt innebär resultatet från ”Tvättstugan” ett kvitto på att det förebyggande arbetet ger effekt. Utmaningen framöver blir att utöka samarbetet till fler regioner och utveckla ännu effektivare metoder för att identifiera och stoppa finansiella flöden till kriminella nätverk.