Sammanfattning av PFAS-föroreningar och ansvar i Uppsala
I en nylig händelse har Försvarsmakten i Sverige genomfört tester av vattnet i 28 privata brunnar nära flygflottiljen F16, och resultaten har visat på förhöjda koncentrationer av PFAS i fyra av dessa brunnar, vilket överstiger de gränsvärden som Livsmedelsverket satt. Som en konsekvens av detta har de boende uppmanats att undvika att dricka vattnet från dessa källor och i stället erhålla dricksvatten finansierat av Försvarsmakten. Denna situation är resultatet av en långvarig utmaning där man kopplat föroreningar av PFAS till användning av brandskum vid F16, och som även sträcker sig tillbaka till upptäckter från 2012 gjorda av Uppsala Vatten.
Tidigare forskning visade tydligt att PFAS-föroreningar i det kommunala dricksvattnet kunde spåras tillbaka till Försvarsmaktens verksamhet vid F16, där ämnen från brandskum har använts i stora mängder. Trots detta har Försvarsmakten långvarigt nekat ansvar och hänvisat till andra källor för föroreningarna. Emellertid, efter långvariga rättsliga tvister, fastslogs det av Mark- och miljööverdomstolen att Försvarsmakten hade ansvar för de aktuella föroreningarna och påfördes skyldighet att betala skadestånd till Uppsala Vatten relaterat till rening av dricksvatten. Försvarsmakten har dock överklagat domen, och den framtida processen hänger nu på beslut från Högsta domstolen.
PFAS, eller per- och polyfluorerade alkylämnen, utgör en stor grupp kemikalier som är kända för att vara extremt hållbara och inte bryts ned i naturen. Dessa ämnen har en rad negativa hälsokonsekvenser, inkluderande hormonstörningar och risk för cancer, vilket gör dem till en betydande miljö- och hälsorisk. De första testerna från de förorenade brunnarna visade att halt enbart låg något över riktvärdena, men Försvarsmaktens presschef meddelade att ytterligare provtagningar skulle genomföras för att bekräfta resultaten. För tillfället erbjuds inte hälsokontroller till de boende, men Försvarsmakten samarbetar med Rise, ett forskningsinstitut, för att utveckla långsiktiga reningslösningar.
Frågan om varför provtagningen av de privata brunnarna dröjt till nu är inte helt klarlagd. Det är värt att notera att en individuell brunn på F16-området testades redan 2016, där PFAS-halter påträffades som var upp till 80 gånger högre än gränsvärdet, vilket ledde till att brunnen omedelbart stängdes av. Försvarsmaktens presschef påpekar att det inte är självklart att Försvarsmakten har det primära ansvaret för att testa sitt dricksvatten, eftersom det egentligen åligger brunnägarna att säkerställa kvaliteten. Ändå har Försvarsmakten tagit initiativ för att utföra dessa tester och bekostar dricksvatten för boende som drabbats av föroreningarna.
Trots initiala testresultat och tidigare åtgärder av Försvarsmakten kanske bristen på djupgående provtagningar under många år har bidragit till den nuvarande situationen. De boende i området har nu säkerställts ett komplement av trygg dricksvattenleverans, men det är tydligt att den långsiktiga lösningen är avgörande för att hantera de hälsorisker som PFAS medför. Vidare genomför Försvarsmakten också provtagningar på andra anläggningar runtom i landet, vilket indikerar ett medvetande och en vilja att förbättra situationen i hela landet.
Sammanfattningsvis kan vi se hur händelserna kring PFAS-föroreningar kopplade till Försvarsmaktens verksamhet belyser viktiga frågor om ansvar, hälsa och miljöskydd. Denna komplexa situation med långvariga föroreningar har blivit en central fråga, som inte bara berör de direkt drabbade utan också samhället i stort. Med fortsatta tester, juridiska strider och strävan efter rening och ansvarstagande kvarstår utmaningen för myndigheterna att hantera detta brådskande och komplicerade problem effektivt. Det är en tydlig påminnelse om vikten av att skydda vattenresurser för framtida generationer.
