Polisen kovänder: Åtalet mot förre säkerhetschefen läggs ned

Dramatisk kovändning inom Polisen – åtal mot förre säkerhetschefen läggs ned

Det har varit en turbulent period inom Polismyndigheten där en rättslig kovändning nu resulterat i att åtalet mot den tidigare säkerhetschefen läggs ned. Bakgrunden är en polisanmälan från förra året, där myndigheten anmälde sin före detta säkerhetschef för att ha instruerat medarbetare att genomföra slagningar i polisens känsliga register vid säkerhetsprövningar av personal.

Enligt polisens dåvarande bedömning kunde dessa slagningar vara olagliga, eftersom det är Säkerhetspolisen som egentligen ska utföra dessa registerkontroller. Konsekvenserna för den tidigare säkerhetschefen blev omfattande – han tvingades tillfälligt lämna sin position som säkerhetsdirektör vid Region Stockholm och åtalades för anstiftan till dataintrång. En rättegång var planerad att inledas i mitten av april.

Men under torsdagen kom ett överraskande besked. Polismyndigheten meddelade att man genomfört en ny rättslig utredning med en helt annan slutsats: medarbetare med brottsbekämpande arbetsuppgifter får faktiskt göra dessa registerslagningar. Detta fick till följd att åklagaren Per Nichols vid Särskilda åklagarkammaren omedelbart lade ned åtalet.

”Det är ju en diametralt motsatt tolkning som ändrar förutsättningarna totalt för åtalet,” säger Nichols, som betonar att han inte värderar huruvida den nya tolkningen är korrekt. ”Jag konstaterar bara att detta innebär att det inte är möjligt att driva åtalet längre, för det byggde ju på deras egen bedömning av att det var otillåtet.”

Utredningen mot den förre säkerhetschefen hade varit omfattande. Flera tidigare kolleger var kallade att vittna under rättegången, däribland Gunilla Hedwall, chef över polisens rättsavdelning.

Nichols beskriver att händelseutvecklingen gått i ”rasande fart” och att han först under torsdagen fick del av Polismyndighetens nya beslut. Det innebär att myndigheten på mindre än ett år har kommit med två helt olika besked om vad medarbetarna får göra i fråga om registerslagningar.

På frågan om han är förvånad svarar Nichols: ”Det kom med kort varsel och det är klart att det är ju ovanligt att en stor statlig myndighet vänder tvärt i en så central och viktig rättslig fråga.”

Han tillägger att det är mycket ovanligt att lägga ned ett åtal. ”Det gör man i princip om den tilltalade har avlidit eller om det dyker upp ett helt nytt vittne som förändrar hela bilden.”

Säkerhetsprövningar inom polisen är en känslig och viktig process. Alla polisstudenter och anställda inom Polismyndigheten är placerade i säkerhetsklass 1–3, där 1 är den högsta nivån. För att godkännas måste man klara en säkerhetsprövning bestående av två delar: en grundutredning med intervju samt en registerkontroll.

Syftet med dessa kontroller är att säkerställa att personen är pålitlig, lojal och inte har sårbarheter som kriminella kan utnyttja. Den som ska kontrolleras måste lämna sitt samtycke, och processen regleras av Säkerhetsskyddslagen. Att fråntas sin säkerhetsklassning kan i praktiken innebära att man inte längre kan arbeta inom polisen eller fortsätta på polisutbildningen.

Frågan om säkerhetsprövningar och registeråtkomst har varit omdiskuterad inom polisen under en längre tid. Flera tidigare artiklar har behandlat risker kring säkerhetsarbetet, däribland varningar från poliser om att kriminella och främmande makt skulle kunna infiltrera myndigheten. Polisförbundet har också kritiserat hanteringen och kallat situationen ”oacceptabel”.

Denna plötsliga vändning i tolkningen av regelverket väcker många frågor om konsekvens och rättssäkerhet inom myndigheten, särskilt när det gäller hanteringen av känslig information och de rättsliga bedömningar som görs. Den tidigare säkerhetschefen har ännu inte kommenterat beslutet.