Polisen visade bild på fel person – pressade misstänkt sexköpare med falska uppgifter

Stockholmspolisen kritiseras för kontroversiell förhörsmetod i sexköpsärenden

I hundratals utredningar mot misstänkta sexköpare har Stockholmspolisen under de senaste åren använt en förhörsmetod som väcker kritik. Vid förhör med kvinnor som sålt sexuella tjänster har polisen visat ett enskilt fotografi på den misstänkte mannen och bett kvinnan bekräfta om hon känner igen honom.

Denna praxis strider mot Polismyndighetens egna riktlinjer. I myndighetens handledning för vittneskonfrontationer anges tydligt: ”Att genomföra en enkelkonfrontation baserad på ett (1) fotografi bör inte förekomma.”

Dagens Nyheter kan nu avslöja att polisen inte bara fått ett felaktigt utpekande genom denna metod, utan även använt det felaktiga utpekandet för att sätta press på en misstänkt person.

Fallet började i november 2024 när en kvinna berättade för Södermalmspolisen att en man hade köpt sex av henne dagen innan. I kvinnans mobiltelefon hittades chattkonversationer med mannen, och genom att spåra telefonnumret fick polisen fram ett namn.

Via ett internt system tog polisen fram en passbild på mannen. Under förhöret med kvinnan visade förhörsledaren fotografiet och frågade: ”Är detta den mannen som var här?” Kvinnan bekräftade och svarade ja.

Det visade sig dock senare att polisen av misstag hade tagit fram en passbild föreställande fel person – en man som råkade ha samma för- och efternamn som den egentliga misstänkte. Trots att polisen upptäckte misstaget och dokumenterade det i ett PM, genomfördes inget nytt vittnesförhör med kvinnan.

I stället hölls ett misstankeförhör med den rätta mannen tre veckor senare. Mannen nekade till anklagelserna och hävdade att andra använt hans mobiltelefon. Anmärkningsvärt nog fortsatte polisen att pressa honom med uppgifter om att han blivit utpekad – trots att de visste att kvinnan hade sett en bild på någon annan.

”För detta vittne har pekat ut dig på en bild och uppger att du har varit hos henne, vad säger du om det?” frågade förhörsledaren, trots att detta var felaktigt. Sammanlagt tre gånger under förhöret påstod polisen felaktigt att mannen blivit utpekad av vittnet.

Britt-Inger Eriksson vid Södermalmspolisen, som var förundersökningsledare i ärendet, kommenterar händelsen: ”Det var olyckligt att fel bild togs fram och visades för kvinnan. Men när rätt person kom på förhör på polisstationen så var han ännu mer lik det här fotot som visades.”

På frågan om varför polisen påstod att mannen var utpekad när så inte var fallet, svarar Eriksson: ”Jag var inte med på förhöret. Men jag tror att förhörsledaren sade så för att man tyckte att mannen på fotot som kvinnan pekade ut var väldigt likt den rätta mannen.”

Trots att den misstänkte mannen nekade drevs ärendet vidare och Stockholms tingsrätt dömde honom för sexköp. Domstolen hänvisade främst till de beslagtagna chattkonversationerna och ansåg att vittnesuppgifterna måste värderas med försiktighet. Ändå noterade domstolen i domen att ”vittnet har bekräftat att hon sålt sex till X”.

Chefsrådmannen Johan Borgström, som dömde i ärendet, menar att utpekandet inte hade någon större betydelse för domen: ”I grunden handlar det om den skriftliga bevisningen i kombination med att hon talar om att det är personen som använde det här numret som hon sålt sex till.”

Åklagaren Lucas Eriksson, som hanterade ärendet i domstol, säger sig inte minnas några detaljer om utredningen men skriver i ett mejl: ”Om polisen innan förhöret konstaterat att man visat fel bild för vittnet så är det märkligt att de i förhöret sagt att han blivit utpekad.”

Den dömde mannen hade några månader tidigare fått ett fängelsestraff för andra brott och fick ingen ytterligare påföljd för sexköpet. Han överklagade inte domen och har enligt Kriminalvårdens handlingar senare refererat till sexköpet som ”en fyllegrej”.

Kritiker menar att polisens förhörsmetoder i dessa ärenden riskerar att leda till felaktiga utpekanden och bristande rättssäkerhet, medan polisen försvarar sitt arbete med att metoderna bidragit till ett betydligt större antal förundersökningar.