Regeringen: Hårdare krav för bidrag till invandrare

I Sverige presenterade regeringen på måndagen den tredje och avslutande delen av sin omfattande bidragsreform. Denna gång handlar det om nya regler för socialförsäkringen som kommer att förändra villkoren för nyanlända personer som bosätter sig i Sverige.

Enligt de nya reglerna måste personer som invandrar till Sverige bo i landet under fem år innan de får tillgång till flera viktiga bidrag, såsom föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag och sjukersättning. Förändringen kommer att gälla alla som kommer till Sverige, oavsett medborgarskap, inklusive de som kommer av skyddsskäl.

– Det är inte självklart att den som invandrar till Sverige från första dagen ska ha tillgång till alla våra delar i socialförsäkringssystemet. Tvärtom, vi tycker att det är rimligt att man inte har det, förklarade finansminister Elisabeth Svantesson vid en presskonferens.

För EU-medborgare finns en viss lindring, då bosättning i ett annat EU-land kommer att räknas in i den femåriga kvalificeringsperioden. Ludvig Aspling påpekade att förändringarna ”främst kommer att beröra tredjelandsmedborgare”, alltså personer från länder utanför EU.

Reformen innehåller även ett så kallat ”snabbspår” för arbetande personer. De som når en inkomst på 40 032 kronor per månad under sex månader, eller 20 850 kronor per månad under tolv av de senaste 24 månaderna, kommer att undantas från de nya kvalificeringsreglerna.

Det är värt att notera att ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd inte omfattas av de nya kvalificeringsreglerna. Dessa stöd, som utgör det yttersta skyddsnätet i samhället, kommer fortsatt att betalas ut till nyanlända utan någon kvalificeringstid.

– Det är det yttersta skyddsnätet som finns, förklarade Hans Ekling, ekonomisk-politisk talesperson för Kristdemokraterna.

När det gäller rätten till personlig assistans är bilden fortfarande oklar. Regeringen har meddelat att denna fråga kommer att utredas vidare innan beslut fattas.

De nya reglerna planeras att träda i kraft först 2027. Personer som redan befinner sig i Sverige när lagen träder i kraft kommer inte att påverkas, vilket innebär att deras nuvarande förmåner förblir oförändrade. Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 42 000 vuxna att beröras av förändringarna.

– Människor som redan är här i Sverige och är i försörjningsstöd exempelvis, de har ju riggat sitt liv utifrån att man har de här förmånerna. Det ligger inte i utredningen eller regeringens ambitioner att rucka på det, säger Hans Ekling.

Bidragsreformen är en del av ett större reformpaket som regeringen tidigare har presenterat. Detta paket inkluderar även ett bidragstak, ett aktivitetsstöd och en jobbpremie. Ludvig Aspling uttryckte förhoppningar om att reformen ska sända en tydlig signal till personer som överväger att söka asyl i Sverige enbart för förmånernas skull.

– Välj gärna ett annat land, om det är målsättningen, sade han.

Reaktionerna på förslaget har varit blandade. Miljöpartiet har uttryckt stark kritik och varnar för att reformen riskerar att skapa en ny nivå av fattigdom i Sverige.

”Regeringen riskerar samtidigt tryggheten och välmåendet för tiotusentals barn”, sade Malte Tängmark Roos från Miljöpartiet i en kommentar till TT.

Socialförsäkringar som omfattas av de nya kvalificeringsreglerna inkluderar föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag, sjukersättning, aktivitetsersättning, bostadstillägg, omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning och äldreförsörjningsstöd. Däremot omfattas inte rätten till ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd av de nya reglerna, medan frågan om personlig assistans fortfarande utreds.

Reformen representerar en betydande förändring i Sveriges socialförsäkringssystem och speglar regeringens vilja att skärpa villkoren för tillgång till välfärdssystemet för nyanlända. Hur detta kommer att påverka integration och social trygghet i Sverige återstår att se när reglerna träder i kraft 2027.