Risken för demens ökar för varje glas du tar

En ny forskningsstudie visar att även måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för demens, vilket motsäger tidigare uppfattningar om att ett glas vin eller öl då och då kan vara ofarligt eller till och med hälsosamt.

Studien, som nyligen publicerats, utmanar den länge accepterade föreställningen att låg till måttlig alkoholkonsumtion kan ha en skyddande effekt mot demenssjukdomar. Enligt de nya forskningsresultaten tycks det inte finnas någon säker konsumtionsnivå när det gäller alkohol och risken för kognitiv försämring.

– Några säkra nivåer finns inte, säger Sven Andréasson, en framstående svensk alkoholforskare, till tidningen.

Denna nya forskning adderar ytterligare bevis till den växande konsensus bland forskare att alkohol, oavsett mängd, kan ha negativa effekter på hjärnans hälsa på lång sikt. Det representerar ett paradigmskifte från tidigare studier som har antytt att måttlig konsumtion kunde vara ofarlig eller till och med fördelaktig.

Tidigare forskning har ofta pekat på att ett glas vin om dagen, särskilt rött vin, kan ha positiva effekter på hjärt-kärlsystemet och därmed indirekt skydda mot vissa former av demens. Den så kallade ”J-kurvan”, där måttliga konsumenter visar bättre hälsoutfall än både helnykterister och storkonsumenter, har länge varit en vedertagen modell inom alkoholforskningen.

Men de senaste åren har allt fler studier börjat ifrågasätta denna modell. Metodologiska problem i äldre forskning, som bristande kontroll för tidigare alkoholvanor och socioekonomiska faktorer, har lyfts fram som möjliga förklaringar till varför måttligt drickande tidigare kopplats till hälsofördelar.

Svenska Folkhälsomyndigheten har under senare år gradvis skärpt sina rekommendationer kring alkoholkonsumtion. Den nuvarande rekommendationen är att begränsa konsumtionen så mycket som möjligt för att minimera hälsorisker, och den nya forskningen verkar ge ytterligare stöd för denna hållning.

Demens är ett växande folkhälsoproblem i Sverige, med uppskattningsvis 150 000 personer som lever med någon form av demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen och står för cirka 60-70 procent av alla fall. Med en åldrande befolkning förväntas antalet personer med demens öka kraftigt under de kommande decennierna.

Alkoholkonsumtion i Sverige har minskat något under det senaste decenniet, men ligger fortfarande på en relativt hög nivå jämfört med det globala genomsnittet. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) konsumerar svenskar i genomsnitt cirka 8,7 liter ren alkohol per person och år.

De nya forskningsresultaten kan få betydande konsekvenser för folkhälsoarbetet och alkoholpolitiken i Sverige. Om även låg alkoholkonsumtion ökar risken för demens kan det leda till ytterligare skärpningar av rekommendationerna och potentiellt påverka regleringen av alkoholförsäljning och marknadsföring.

För individen innebär resultaten att det traditionella rådet om att ”ett glas om dagen är ofarligt” kan behöva omvärderas. Personer som är oroliga för demens kanske behöver överväga att minska sin alkoholkonsumtion ytterligare eller avstå helt.

Läkare och hälsovårdspersonal står nu inför utmaningen att uppdatera sina råd till patienter. Medan det tidigare har varit vanligt att acceptera måttlig konsumtion som relativt riskfri, särskilt för medelålders och äldre personer, kan denna nya forskning motivera en mer restriktiv hållning.

Det är dock viktigt att notera att forskning om alkohol och hälsa är komplex och att enstaka studier bör ses i ett större sammanhang. Mer forskning behövs för att fullt ut förstå sambandet mellan alkoholkonsumtion och demensrisk, inklusive möjliga skillnader mellan olika alkoholtyper och konsumtionsmönster.

Men för Sven Andréasson och andra forskare inom området är budskapet tydligt: när det gäller alkohol och demens finns det inga garanterat säkra nivåer, och det bästa rådet ur ett strikt hälsoperspektiv är att minimera konsumtionen.