S-kritiken: Folket får betala priset för regeringens politik

I Finanspolitiska rådets senaste rapport riktas skarp kritik mot regeringens ekonomiska politik. Enligt rapporten riskerar framtida generationer att få betala notan för de omfattande satsningar som presenterades i höstbudgeten. Kritiken beskrivs som den allvarligaste hittills från det oberoende expertorganet.

Rådet, som består av några av Sveriges främsta ekonomer, pekar särskilt på att regeringen genomfört omfattande skattesänkningar samtidigt som den historiska utbyggnaden av försvaret finansieras med lånade pengar. Denna kombination av minskade intäkter och ökade utgifter anses skapa en problematisk situation för statsfinanserna på längre sikt.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) avvisar dock kritiken och hänvisar till Sveriges jämförelsevis starka statsfinanser.

”Vi befinner oss i ett läge där vi har bland de bästa statsfinanserna i Europa. Det vi gör nu är att bygga Sverige starkare och tryggare genom stora investeringar. Och det är ju att lämna efter något som är bättre till nästa generation”, säger hon.

I budgeten för 2026 presenterade regeringen ett reformutrymme på hela 80 miljarder kronor, där merparten utgjordes av skattesänkningar. Svantesson menar att Finanspolitiska rådet inte tar hänsyn till den komplexa verklighet som regeringen måste hantera.

”Jag tycker att de bortser från verkligheten. Om vi bara lagt pengar på försvaret så hade människor haft det tuffare och konjunkturen hade riskerat att bli ännu mer utdragen”, förklarar finansministern.

Hon understryker att det säkerhetspolitiska läget kräver omfattande investeringar i försvaret samtidigt som hushållen behöver ekonomiskt stöd i en utmanande tid. Enligt Svantesson är skattesänkningarna inte bara ett sätt att ge människor mer i plånboken utan också ett verktyg för att bryta den pågående lågkonjunkturen.

Kritiken från expertrådet har dock fått politiskt gehör hos oppositionen. Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg ser rapporten som ett bevis på att regeringens politik har misslyckats.

”Om man summerar de här fyra åren med Tidöregeringen så är det förlorade år med en ökad skuld, växande arbetslöshet och hushåll som går på knäna. Det är ytterligare ett kvitto på att regeringens ekonomiska politik inte har fungerat”, säger han.

Det bör noteras att Socialdemokraterna själva står bakom lånefinansieringen av försvarsuppbyggnaden och presenterade ett nästan lika stort reformutrymme i sin budgetmotion. På frågan om inte S skulle fått samma kritik från rådet, svarar Damberg:

”Vi har ju visat i våra budgetar att det går att vara både stramare ekonomiskt och dessutom göra mer för vanliga hushåll.”

Damberg kritiserar också att regeringen har presenterat budgetunderskott under hela sin mandatperiod. Han anser att skattesänkningarna främst gynnar höginkomsttagare medan kostnaderna skjuts på framtiden.

”Nu kommer Svantesson att lämna efter sig ett rekordstort budgetunderskott. Det är kostsamt för Sverige när man bedriver ekonomisk politik på det sättet. Man sänker skatten framför allt för de med höga inkomster och lånar till det. Och det får betalas längre fram”, säger Mikael Damberg.

Debatten belyser den grundläggande spänningen i svensk finanspolitik just nu: balansen mellan kortsiktiga stimulanser och långsiktig hållbarhet. Det säkerhetspolitiska läget har skapat ett behov av historiska försvarssatsningar samtidigt som hushållen pressas av inflation och höga räntor. Frågan som Finanspolitiska rådet ställer är om regeringens strategi med omfattande skattesänkningar parallellt med ökade försvarsutgifter är ekonomiskt hållbar på sikt.