Vikten ökar snabbt efter avslutad behandling med fetmaläkemedel

Allt fler svenskar väljer att gå ner i vikt med hjälp av nya aptitsänkande läkemedel mot fetma. Under förra året såldes populära preparat som Mounjaro och Wegovy för mer än 1,7 miljarder kronor enbart i Sverige. För många patienter minskar vikten med 15-20 procent på relativt kort tid, men vad händer när behandlingen avslutas?

En ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The British Medical Journal visar att det kan bli en stor utmaning att behålla den lägre vikten. Särskilt oroande är att kilona tycks komma tillbaka betydligt snabbare än efter traditionell viktminskning som bygger på förändrade levnadsvanor.

Brittiska forskare analyserade 37 vetenskapliga studier som följt viktförändringar hos personer som använt fetmaläkemedel. Åtta av studierna fokuserade specifikt på de nyare aptitdämpande läkemedlen, så kallade GLP 1-analoger som Wegovy och Mounjaro. Resultaten visade att patienter som avslutat sin behandling i genomsnitt lade på sig 0,4 kilo per månad – fyra gånger snabbare än vid traditionell viktminskning, där viktuppgången stannade vid 0,1 kilo per månad.

Ylva Trolle Lagerros, överläkare vid Centrum för obesitas och Liljeholmens universitetsvårdcentral samt professor vid Karolinska institutet, är inte förvånad över resultaten.

”De aptitsänkande läkemedlen är effektiva och leder till att man går ner mer och snabbare än utan läkemedel. Går man ner mer i vikt, så går man också upp mer när man återgår till en vardagsdiet. Kroppen tycks ha ett extra driv att gå upp igen om man har förlorat många kilon,” säger hon.

Enligt forskarnas beräkningar förväntas vikten vara tillbaka på ursprungsnivån cirka 1,7 år efter avslutad läkemedelsbehandling, jämfört med 3,9 år efter traditionell viktminskning. Även förbättrade hälsomarkörer som blodtryck, blodsocker och blodfetter återgår till tidigare nivåer efter ungefär 1,4 år.

En avgörande skillnad mellan metoderna, enligt Trolle Lagerros, är att personer som genomgått traditionell viktminskning oftast har förändrat sina mat- och motionsvanor, vilket ger bättre förutsättningar att motverka viktuppgång.

”Många läkare missar att förskrivningen av läkemedlen ska kombineras med fysisk aktivitet och kostförändringar, helst med stöd av en dietist. Då är det inte konstigt att man går upp i vikt snabbt igen,” förklarar hon.

En undersökning om förskrivningen av aptitsänkande läkemedel inom primärvården i norra Sverige visade att endast 12 procent av patienterna fick kontakt med en dietist. Mer oroande är att 18 procent inte fick någon uppföljning alls av sin läkare, ett mönster som Trolle Lagerros tror gäller för hela landet.

”Det händer till och med att läkare skriver ut medicinerna utan att ens göra en viktkontroll. Jämför det med att en läkare skulle skriva ut blodtrycksmedicin utan att först mäta blodtrycket, det händer ju bara inte. Här finns mycket att göra för att hjälpa patienterna att lyckas på lång sikt.”

För den som vill avsluta sin behandling utan att snabbt återfå vikten rekommenderar Trolle Lagerros fem viktiga strategier:

För det första bör man välja ett lämpligt tillfälle för nedtrappningen. Det behövs lugn och ro för att kunna fokusera på att långsamt minska läkemedlet och stå emot eventuell hunger och sug. ”Sluta inte inför en 50-årsdag, eller mitt i en flytt eller skilsmässa,” säger hon.

För det andra måste man analysera vad som fungerar bra i dagsläget. Är alla rutiner och vanor på plats? Äter man mindre bara för att läkemedlet skapar mättnadskänsla, eller har man verkligen etablerat nya hållbara och hälsosamma matvanor? Kontakt med en dietist rekommenderas starkt.

Den tredje strategin är regelbunden motion. Även om fysisk träning inte påverkar viktminskning särskilt mycket, gör både fysisk aktivitet och vardagsmotion det betydligt lättare att bibehålla den nya lägre vikten.

Som fjärde punkt nämns att både stress och sömnbrist påverkar hunger och sug, varför stresshantering och god sömn är viktiga faktorer.

Slutligen uppmuntrar Trolle Lagerros att söka hjälp. Det finns andra läkemedel att överväga, som orlistat (Xenical) som dämpar fettupptaget i kroppen. Man kan också ersätta ett mål per dag med måltidsersättningar som Nutrilett, Cambridge eller Allevo.

”Om du fortfarande har minst BMI 35 har du också möjlighet att få göra en obesitasoperation,” tillägger hon.

Sammanfattningsvis visar studien att det krävs ett helhetstänkande kring vikthantering för att nå långsiktiga resultat, där läkemedel kan vara ett viktigt verktyg men behöver kombineras med livsstilsförändringar och professionellt stöd för att ge bestående effekt.