Skogsbrukets historiska kolförlust – större än alla våra fossila utsläpp

Naturskogar lagrar 70 procent mer kol än produktionsskogar, visar ny svensk studie

En omfattande svensk studie som nyligen publicerades i den ansedda tidskriften Science avslöjar att naturskogar i Sverige lagrar betydligt mer koldioxid än vad tidigare forskning visat. Studien, som pågått i tio år, visar att ur- och naturskogar i genomsnitt innehåller 236 ton kol per hektar, medan produktionsskogar endast innehåller 138 ton, inklusive avverkade skogsprodukter. Det innebär en skillnad på över 70 procent.

Forskarna bakom studien har kartlagt kolförråd i 344 ur- och naturskogar runt om i landet. Resultaten visar att skillnaden mellan skogstyperna är upp till åtta gånger större än vad tidigare uppskattningar pekat på.

Anders Ahlström, klimat- och kolcykelforskare vid Lunds universitet och en av huvudförfattarna till studien, förklarar att den största kolförlusten sker på marknivå när naturskog omvandlas till produktionsskog.

”De mest misstänkta orsakerna är markberedning och dikning. Man plöjer upp stora markområden och sänker markfuktigheten vilket gör att kolet bryts ner snabbare,” säger Ahlström.

Han påpekar att den svenska omvandlingen av skog är svårare att upptäcka jämfört med avskogning i tropiska områden. ”I Sverige kallas det skog innan och skog efter. Det är kanske inte riktigt tydligt att det sker en jätteförändring, till skillnad från i tropikerna där skog blir betesmark eller oljepalmsplantager och vem som helst kan se det,” förklarar han.

På frågan om varför tidigare studier inte kunnat visa denna stora skillnad, svarar Ahlström att det har saknats data. Det omfattande fältarbetet som krävts för att kartlägga skogarna har varit både tids- och resurskrävande.

Torbjörn Skytt, teknisk doktor i miljövetenskap vid Mittuniversitetet, har granskat studien och bekräftar att den är vetenskapligt välgjord. Hans egna beräkningar med hjälp av Sveriges lantbruksuniversitets Heureka-modell bekräftar studiens resultat gällande brukad skog (130 ton kol per hektar), men visar att naturskogarna kan lagra ännu mer kol än vad Science-studien visar – upp till 300 ton mot studiens 230 ton.

Ett vanligt argument från skogsindustrin är att unga, växande skogar gör störst klimatnytta eftersom de aktivt tar upp koldioxid. Anders Ahlström avfärdar detta resonemang och understryker att det enda som spelar roll för klimatet är hur mycket kol som faktiskt hålls borta från atmosfären över tid.

”Den enda funktionen man är ute efter ur klimatperspektiv är att öka lagringen av kol på land. Slår man ihop alla upptag och utsläpp över tid, från när naturskogen höggs och blev en brukad skog, så förlorar man kol när en naturskog ersätts med produktionsskog,” säger han.

Forskarna har även beräknat den historiska kolförlusten. Enligt studien uppgår den samlade kolförlusten som uppstått när Sveriges naturskogar successivt omvandlats till produktionsskogar till 7,7 miljarder ton koldioxid. Det motsvarar 151 procent av Sveriges totala utsläpp av fossila växthusgaser sedan industrialiseringens början år 1834.

Studien visar också att naturskogarna har 68 procent mer kol lagrat under markytan, ner till 60 centimeters djup, jämfört med produktionsskogar. Dessutom är mängden kol som är bundet i död ved hela 334 procent högre i naturskogarna.

Samtidigt försvinner Sveriges naturskogar i alarmerande takt. En färsk rapport från Skogsstyrelsen visar att avverkningstakten i skogar med höga naturvärden har fyrfaldigats på bara några år.

Resultaten från denna studie belyser naturskogarnas kritiska roll både för bevarandet av biologisk mångfald och för klimatet, och ställer viktiga frågor om dagens skogsbruksmetoder och deras långsiktiga hållbarhet ur ett klimatperspektiv.