Skyddsväst i ambulanser sågas: ”Falsk trygghet”

Efter ambulansmordet: Ökad oro bland personal i storstäder

Mordet på en ambulanssjukvårdare under ett utryckningsuppdrag i Harmånger i Hälsingland i slutet av september har skapat en våg av oro bland ambulanspersonal runt om i landet. Särskilt påtaglig är oron i Sveriges storstadsregioner, där personalen regelbundet konfronteras med våldsamma situationer.

– Våra kollegor som finns i storstäderna, där det förekommer mycket skjutningar, explosioner, granater i portar och så vidare – där har man en oro och en rädsla, säger Jani Stjernström från Vårdförbundet.

Händelsen har väckt en intensiv debatt kring säkerheten för ambulanspersonal. I Västra Götalandsregionen har situationen lett till att ambulanspersonal nu köper in egna skyddsvästar, enligt en rapport från P4 Göteborg.

Men enligt Vårdförbundet är individuella skyddsåtgärder som skyddsvästar ingen optimal lösning på problemet. Jani Stjernström varnar för att skyddsvästar kan skapa en falsk trygghetskänsla hos personalen.

– Risken är att man då tror att man kan gå in i farliga situationer och klara sig. Men västen skyddar inte mot ett slag i huvudet eller kniv i nedre delen av buken, förklarar hon.

Stjernström betonar att hon förstår personalens rädsla men menar att lösningen inte ligger i att utrusta ambulanspersonal med skyddsutrustning, utan snarare att helt undvika situationer där sådan utrustning anses nödvändig.

– Vi ska alltid vid hot och våld, eller vid psykiskt sjuka som är utåtagerande, ha polis med oss. Alltså en brytpunkt där vi stannar tills polisen kommer, säger hon.

Vårdförbundet efterlyser nu mer omfattande åtgärder från regionernas sida. En central fråga är att avskaffa ensamarbete inom ambulansverksamheten. Förbundet anser att detta är en grundläggande säkerhetsåtgärd som skulle kunna förhindra liknande incidenter i framtiden.

Ytterligare förslag från Vårdförbundet handlar om förbättrad informationsdelning. De vill att ambulanspersonal ska ha möjlighet att granska patientjournaler för att identifiera eventuella mönster av våldsamt beteende hos personer de ska hjälpa. Dessutom förespråkar förbundet en lagändring som skulle ge ambulanspersonal tillgång till ett system där adresser med risk för hot och våld ”flaggas”.

– Vi är rädda att när anställda köper in skyddsvästar själva så kan arbetsgivaren tycka att de är trygga. Sedan vidtar man inte de åtgärder som man absolut måste som arbetsgivare, säger Stjernström.

Händelsen i Harmånger har blivit en väckarklocka för hela ambulanssjukvården i Sverige. Den belyser ett växande problem med våld mot vårdpersonal, ett fenomen som särskilt observeras i storstadsregionerna där våldsbrott som skjutningar och sprängningar har ökat under senare år.

Ambulanspersonal befinner sig ofta i frontlinjen och möter människor i kris, vilket medför särskilda risker. Enligt arbetsmiljöexperter är det avgörande att regionerna tar ett helhetsgrepp om säkerhetsfrågor snarare än att lägga ansvaret på enskilda medarbetare.

Regionernas arbetsgivaransvar står nu i fokus i debatten. Kritiker menar att arbetsgivare alltför länge har förlitat sig på personalens engagemang och pliktkänsla, utan att tillhandahålla adekvata säkerhetsrutiner och resurser.

För ambulanspersonal i hela landet har mordet i Harmånger blivit en smärtsam påminnelse om sårbarhet och risker i yrket. Samtidigt pågår ett intensivt arbete inom många regioner för att utvärdera och förbättra säkerhetsrutinerna, där balansen mellan patientsäkerhet och personalens trygghet står i centrum.