Sonen tog livet av sig – nu inleds rättegången mot Stockholms stad

I Stockholm inleds på måndagen en rättegång som väcker stor uppmärksamhet i det svenska rättsväsendet. Maria Lorentzon har stämt Stockholms stad efter att hennes son Flipp tog sitt liv den 23 augusti 2018. Fallet betraktas som unikt i sitt slag och kan komma att sätta viktiga prejudikat för hur offentliga institutioner hålls ansvariga för brister i ungdomsvården.

”Han fick inte den vård han behövde. Trots att han utsatte sitt liv för fara blev han inte omhändertagen enligt LVU, lagen om vård av unga,” säger Maria Lorentzon inför rättegången i Stockholms tingsrätt.

Bakgrunden till stämningen är enligt Lorentzon att socialtjänsten misslyckades med att ge hennes son adekvat vård trots upprepade varningssignaler. Pojken, som vid tidpunkten visade tydliga tecken på självskadebeteende, hade enligt modern varit i kontakt med myndigheter vid flera tillfällen utan att få det stöd familjen ansåg nödvändigt.

Fallet belyser den komplexa frågan om myndigheters ansvar när det gäller psykisk ohälsa bland unga. Sverige har under det senaste decenniet sett en oroväckande ökning av självmord bland ungdomar, och kritiker har länge pekat på brister i vårdkedjan och socialtjänstens handläggning av särskilt utsatta fall.

LVU, lagen om vård av unga, ger socialtjänsten möjlighet att tvångsomhänderta barn och ungdomar som riskerar att skada sin hälsa eller utveckling. En central fråga i rättegången blir huruvida Stockholms stad brustit i sin bedömning och tillämpning av denna lagstiftning.

Stockholms stads jurister har inför rättegången avböjt att kommentera det specifika fallet, men har i tidigare uttalanden framhållit att socialtjänstens beslut alltid grundas på noggranna bedömningar av kvalificerad personal och att varje ärende hanteras individuellt utifrån gällande lagstiftning.

Rättsexperter som följer fallet menar att rättegången kan få betydande konsekvenser för hur kommuner i framtiden hanterar liknande ärenden. Advokatsamfundets representanter har i tidigare uttalanden påpekat att tröskeln för att nå framgång med skadeståndskrav mot kommuner i liknande ärenden historiskt varit hög, men att detta fall möjligen kan förändra rättspraxis.

”Det är ovanligt att anhöriga till självmordsoffer driver den här typen av processer mot kommuner. Rent juridiskt handlar det om huruvida man kan påvisa att myndigheten agerat vårdslöst i sin myndighetsutövning, vilket är en hög tröskel i svensk rätt,” förklarar Charlotte Nordén, jurist specialiserad på förvaltningsrätt vid Stockholms universitet.

Flera intresseorganisationer som arbetar med psykisk ohälsa och suicidprevention följer rättegången med stort intresse. Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandes Stöd (SPES) ser processen som ett viktigt steg i arbetet för ökad uppmärksamhet kring suicidpreventivt arbete.

”Oavsett utgång i det här specifika fallet är det viktigt att frågan om samhällets ansvar för unga med självskadebeteende lyfts,” säger Gunilla Wahlén, ordförande i SPES. ”Vi ser alltför ofta brister i kontinuitet och samverkan mellan olika vårdinstanser, vilket kan få förödande konsekvenser.”

Statistik från Socialstyrelsen visar att självmord fortsätter vara den vanligaste dödsorsaken bland unga män i åldern 15-24 år. Trots nationella handlingsplaner och ökade resurser till psykiatrin har antalet unga som tar sitt liv inte minskat nämnvärt under de senaste åren.

Rättegången i Stockholms tingsrätt förväntas pågå i flera dagar med vittnesförhör av både sakkunniga och personal från Stockholms stads socialtjänst. Maria Lorentzon hoppas att processen, oavsett utgång, ska bidra till förändring.

”Ingenting kan ge mig min son tillbaka, men om hans historia kan leda till att andra ungdomar i samma situation får bättre hjälp, har jag åtminstone uppnått något,” säger hon.

Rättegången inleds på måndagen i Stockholms tingsrätt och väntas väcka nationell debatt kring kommunernas ansvar för unga med självskadebeteende.