Regeringens statssekreterare medger brister i hanteringen av Landerholmaffären

Statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare Johan Stuart erkänner att Regeringskansliet tog för lång tid på sig att lämna ut allmänna handlingar i samband med den så kallade Landerholmaffären. Under tisdagens utfrågning i riksdagens konstitutionsutskott (KU) medgav Stuart att flera framställningar borde ha besvarats snabbare.

”Flera av framställningarna borde ha besvarats snabbare”, sade Stuart under utfrågningen som gällde Regeringskansliets hantering av utlämnanden av allmänna handlingar till Dagens Nyheters reportrar.

Enligt offentlighetsprincipen ska utlämnanden av allmänna handlingar ske ”skyndsamt”, men i Landerholmaffären tog det i vissa fall upp till 46 dagar innan handlingar lämnades ut. Detta ledde till att DN anmälde hanteringen till Justitieombudsmannen (JO), som senare riktade kritik mot Regeringskansliet.

Stuart hävdade dock att varken han eller statsministern normalt har insyn i enskilda utlämnandeärenden, inklusive de ärenden som nu granskas. Han pekade också på flera faktorer som enligt honom försvårade en snabb hantering.

”Det fanns under den aktuella perioden omständigheter som försvårade en skyndsam hantering, bland annat mängden förfrågningar, arbetsbördan till följd av säkerhetsläget samt att flera utlämnanden skedde kring julhelgerna”, förklarade han och betonade: ”Det finns ingen aktiv fördröjning. Det tog för lång tid. Det beklagar vi.”

I JO:s kritik framhölls att det är särskilt viktigt att just Regeringskansliet respekterar insynsrätten. ”Risken är annars stor att inte heller andra myndigheter anser sig behöva leva upp till grundlagens krav, vilket på sikt skulle kunna vara ett hot mot handlingsoffentligheten”, skrev JO i sitt beslut.

Stuart uppgav att åtgärder nu har vidtagits för att förbättra hanteringen av utlämnandeärenden och göra processen mer robust.

Bakgrunden till ärendet är att den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm åtalades våren 2025, misstänkt för vårdslöshet med hemlig uppgift. När åtalet väcktes pausade KU sin granskning av de säkerhetsincidenter som Landerholm orsakat.

I september friades Landerholm i tingsrätten från misstankarna. Domstolen konstaterade att hemliga handlingar röjdes av oaktsamhet, men att det inte kunde bevisas att han varit grovt oaktsam, vilket krävs för en fällande dom. Åklagarna har överklagat domen, och hovrätten har meddelat att den nya rättegången sannolikt hålls först efter riksdagsvalet.

Denna tidtabell har utlöst en konflikt i konstitutionsutskottet. Socialdemokraterna vill att KU återupptar sin granskning av ärendet, medan Tidöpartierna föredrar att invänta den rättsliga processen. Oppositionen anklagar den moderatledda majoriteten för att blockera en granskning av Landerholmaffären.

Tisdagens utfrågning av Johan Stuart gällde alltså endast en begränsad del av affären – nämligen hur Regeringskansliet hanterat utlämnandet av allmänna handlingar. Den större frågan om själva säkerhetsincidenterna och regeringens hantering av dessa kvarstår fortfarande till stor del outred i KU.

Landerholmaffären har blivit en politiskt laddad fråga som rör centrala aspekter av både nationell säkerhet och offentlighetsprincipen. Hur regeringen hanterat ärendet har ifrågasatts från flera håll, och kritiker menar att det skett försök att försvåra granskningen av händelseförloppet.

Medan Regeringskansliet nu medger brister i hanteringen av handlingsutlämnandet och lovar förbättringar, fortsätter den politiska striden om den större granskningen. Frågan förväntas förbli kontroversiell, inte minst med tanke på att hovrättsprocessen ligger längre fram i tiden.