Stormarna lämnade dödsfällor – nu sprängs de bort

I stormdrabbad skog används explosiv lösning för att rädda elledningar

I skogarna utanför Hassela i Gävleborgs län arbetar tekniker från Vattenfall och företaget EPC med ett ovanligt uppdrag. Med en enkel knapptryckning utlöser sprängaren Michael Mantsinen en kraftig smäll som klyver ett träd på mitten, vilket befriar en elledning från det fallna trädets tyngd.

”Skulle man vara för nära kan man känna trycket från sprängningen i ansiktet och är man för nära hus ute på landet kan fönster spricka,” förklarar Mantsinen.

Vinterns stormar har orsakat omfattande skador i de svenska skogarna. Efter stormen Johannes bedömer Skogsstyrelsen att cirka 10 miljoner kubikmeter skog har skadats. Situationen förvärrades ytterligare när stormen Anna drog in med ett kraftigt snöoväder.

”Det är avsevärda mängder,” säger Matts Rolander, samordnare för vilt och skogsskador på Skogsstyrelsen.

De värst drabbade områdena finns i Gävleborgs och Dalarnas län, men skador har även rapporterats längs kusten från Uppsala län ända upp till Norrbotten samt i delar av Västernorrland och Jämtlands län. Särskilt utsatta har områden varit som nyligen gallrats samt skog i kanter till hyggen.

”Träden blir känsligare under några år efter en gallring då stödet från andra träd försvunnit. Rötterna har inte hunnit växa ut ordentligt och den förhållandevis varma hösten gjorde att det saknades tjäle i marken som skapar stabilitet,” förklarar Rolander.

För skogsägare varierar konsekvenserna kraftigt. Vissa har drabbats hårt, medan andra har klarat sig lindrigare, beroende på skogens ålder, trädslag och vilka skogsvårdsåtgärder som vidtagits.

Klimatförändringar utgör en allt större utmaning för skogsbruket. Matts Rolander menar att det är möjligt att klimatanpassa skogen, exempelvis genom att blanda in lövträd med barrträd.

”Det kräver att man har bra koll på hur de olika träslagen växer ihop. Det blir lite mer finlir, men jag tror inte vi har något val,” säger han och tillägger: ”Vi måste anpassa oss utifrån de nya förutsättningarna och skogsbruket är en väldigt långsiktig verksamhet. Det kanske tar 80 år eller mer innan man avverkar. Besluten vi tar nu måste ta höjd för framtidens klimat.”

En omedelbar utmaning är att ta hand om all stormfälld skog innan granbarkborren eller andra skadedjur hittar till träden när sommaren kommer. Rolander betonar att det är avgörande att skogen tas om hand på ett säkert sätt, att miljövärden inte skadas och framför allt att ingen människa kommer till skada.

Säkerhetsaspekten är särskilt viktig med tanke på att två personer omkom under stormen Johannes när de arbetade med att röja träd från elledningar. Michael Mantsinen från EPC förklarar att sprängning av träd handlar om att skapa säkerhet.

”Framförallt för skogshuggarna. Sågar man ner ett träd från elledningar finns risken att träden faller på en. Spränger man bort dem behöver man inte vara nära,” säger han.

EPC tillverkar specialdesignade sprängklämmor som sätts runt trädet. Till dessa kopplas en tändare och en 50 meter lång tråd, vilket motsvarar det säkerhetsavstånd som krävs. Mantsinen är dock noga med att bedöma varje situation: ”Om ett träd hänger över en elledning men inte rör den, avstår jag från att spränga. Faller trädet på ledningen blir det ännu värre, eftersom folk då blir strömlösa.”

Innan sprängningsarbete påbörjas i ett område kontaktas alla boende i närheten. Mantsinen är särskilt uppmärksam på djurägare: ”Om man ser en hästgård eller hundar utanför ett hus, åker jag hem till dem och berättar om sprängningen. Om man inte är med på vad som händer kan man bli rädd, för det låter väldigt mycket.”

Trots det riskfyllda arbetet trivs Mantsinen, som normalt är stationerad i Eskilstuna men som nu kallats upp till Gävleborg för att hjälpa till med röjningsarbetet.

”Det här är de roligaste två veckorna jag har haft på jobbet. Det är spännande och jag har träffat många nya människor. Vi åker ut i lag och man vet aldrig riktigt hur det kommer att se ut. Det är kul att få klura lite på hur man bäst spränger och man lär sig massor,” berättar han.

Under arbetet har han upptäckt att vissa träd är särskilt utmanande att spränga, framför allt granar med mycket grenar. ”Granar som har grenar överallt blir extra svåra, då kanske det krävs två sprängningar för att trädet ska gå av,” förklarar han.

Årets stormskador är betydande, men historiskt sett har Sverige drabbats av ännu värre stormar. Under hösten 2013 fälldes omkring 14 miljoner kubikmeter skog när stormarna Simone, Hilde, Sven och Ivar avlöste varandra. Men inget överträffar stormen Gudrun 2005, då hela 75 miljoner kubikmeter skog fälldes – motsvarande nästan en hel årsavverkning i Sverige.