Strömmer öppnar för att se över namnlagen efter mordet

Efter namnbytesuppgifter i Rönninge-fallet: Politiker öppnar för översyn av namnlagen

Den 26-årige man som misstänks för mord i Rönninge har bytt namn flera gånger under de senaste åren, vilket nu väcker politisk debatt om namnlagstiftningen. Mannen, som nekar till mord men erkänner grovt gravfridsbrott, har enligt tidigare domslut förekommit under fyra olika namn sedan 2019 – något som tyder på tre namnbyten på kort tid.

Det exakta antalet namnbyten är svårt att fastställa då personuppgifterna är sekretessbelagda. Mannens tidigare domar gäller allvarliga brott som barnpornografibrott, försök till människorov och hot mot tjänsteman.

Uppgifterna har fått vice statsminister Ebba Busch (KD) att reagera i sociala medier med frågan: ”Behövs möjligheterna att byta namn ses över?” När Dagens Nyheter sökte Busch för kommentar uppgav hennes presskontakt att hon endast ställer en fråga, utan att presentera något konkret förslag.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) är däremot tydlig med att han ser skäl att utvärdera lagen.

”Ja, jag tror att det finns goda skäl att göra det,” säger Strömmer till DN.

Enligt justitieministern utgör namnbyten inget större hinder för polisens brottsbekämpning, eftersom myndigheterna har tillgång till andra identifikationsmetoder som personnummer och DNA. Han pekar istället på andra problematiska aspekter med nuvarande lagstiftning.

”Att man kan byta namn hur många gånger som helst till exempel. Det finns också fall där man har bytt till namn som har varit väldigt kränkande för andra brottsoffer och anhöriga,” förklarar Strömmer.

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho är mer försiktig i sin bedömning och påpekar att det är oklart vilken betydelse namnlagen haft i just Rönninge-fallet. I en skriftlig kommentar till DN understryker hon dock att ”vi inte ska ha lagar som kan missbrukas av kriminella för att lättare kunna begå brott eller komma undan straff” och att lagstiftningen alltid måste utvärderas.

Fenomenet med brottsdömda som byter namn är inte ovanligt. Den så kallade ”Nytorgsmannen”, som 2021 dömdes för ett stort antal våldtäkter och sexualbrott i Stockholm, flyttade efter avtjänat fängelsestraff till Skåne och bytte namn. I sin nya identitet begick han ytterligare sexualbrott som han senare dömdes för.

Ett annat uppmärksammat exempel är före detta Think Pink-vd:n Fariba Vancor som uppges ha bytt namn så många som 16 gånger. Hon dömdes i somras tillsammans med flera andra personer för grova miljöbrott efter att ha dumpat och grävt ned stora mängder farligt avfall på olika platser i Sverige.

Den nuvarande namnlagen infördes 2017 under den dåvarande S-ledda regeringen med brett politiskt stöd. Lagändringen gjorde det bland annat enklare att byta både för- och efternamn och att göra det vid upprepade tillfällen.

Justitieminister Strömmer betonar att grundprincipen – att varje människa själv ska kunna bestämma sitt namn – är viktig, men öppnar samtidigt för förändringar om systemet missbrukas.

”Om systemet används på ett otillbörligt sätt eller på ett sätt som kan vara kränkande för andra människor, då tycker jag att man är både döv och blind om man inte är beredd att utvärdera effekterna och överväga om det krävs några ändringar,” säger Strömmer, som nyligen deltog i en manifestation mot mäns våld mot kvinnor i Stockholm.

Debatten om namnlagen utspelar sig parallellt med en bredare diskussion om psykiatrisk tvångsvård, där experter varnar för att patienter ofta släpps ut för tidigt – en fråga som också aktualiserats i samband med det uppmärksammade mordet i Rönninge.