Sveriges matematikresultat bland åttondeklassare har vid en uppföljning under Timss 2023 visat en stabil ökning, vilket markerar en betydande vändning sedan 2011, då resultaten var som lägst. Det nypublicerade resultatet indikerar att åttondeklassarna nu presterar bättre än snittet inom EU och OECD, vilket är den bästa prestationen Sverige har haft under 2000-talet. Fjäderklassarna, som deltagit i mätningen sedan 2007, har också nått sin högsta genomsnittspoäng hittills, vilket tyder på en generell förbättring inom matematikundervisningen i svenska skolor. Att resultaten ökar indikerar en positiv trend och en glädjande utveckling för skolväsendet, enligt Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström.
Utöver matematik mäter Timss-studien även elevernas kunskaper i naturvetenskap, där resultatet för svenska elever förblir oförändrat jämfört med 2019. Även här visar det sig att Sverige ligger över det internationella snittet, vilket tyder på stabilitet inom dessa ämnen. Trots de positiva resultaten är det värt att notera att den senaste PISA-undersökningen visade på en kraftig nedgång bland svenska femtonåringar, delvis på grund av pandemins påverkan och den distraktion som smartphones medförde i lärandeprocessen. Den nya Timss-undersökningen ger emellertid hopp om en uppåtgående trend och ytterligare analyser kommer att behövas för att förstå vad som bidragit till dessa förbättringar.
När Skolverket djupdykt i resultaten har de funnit att den pedagogiska metoden spelar en avgörande roll i elevernas prestationer. Det är tydligt att elevernas upplevelse av lärarens undervisningskvalitet påverkar deras inlärning. Till exempel viser det sig att elever anser att tydlig och strukturerad undervisning är en central faktor för deras framgång i ämnena. Trots den allmänna förbättringen i matematikresultat finns det skillnader i prestationen mellan könen; pojkar presterar i genomsnitt bättre än flickor i matematik, medan resultaten i naturvetenskap är jämngjorda mellan könen.
Resultatens mångfald visar tydliga socioekonomiska skillnader där elever från olika bakgrunder uppvisar varierande nivåer av kunskap. Skolminister Lotta Edholm uttrycker oro över hur resultaten polariseras, vilket tyder på att den svenska skolan måste förstärka sitt kompensatoriska uppdrag. Enligt Edholm är det viktigt att sätta in extra stöd tidigt för de mest utsatta eleverna, snarare än att vänta tills högstadiet. Hon betonar vikten av att återgå till en mer stödjande struktur, som kan ge alla elever möjlighet att nå sin fulla potential.
Utbildningsminister Johan Pehrson kallar också resultaten för positivt, men noterar samtidigt att det finns en ”besk eftersmak”. Många tioåringar har presterat på den lägsta nivån i naturvetenskap, och just detta väcker frågor kring hur elevers hemmiljö påverkar deras akademiska prestationer. Sverige uppvisar störst skillnad i skolresultat baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund jämfört med andra nordiska länder, vilket ger anledning till eftertanke och behov av agerande för att åtgärda dessa klyftor.
Timss, eller Trends in International Mathematics and Science Study, är en internationell studie som mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap hos fjärde- och åttondeklassare. Den första mätningen genomfördes 1995 för åttondeklassare och 2007 för fjärdeklassare, med undersökningar vart fjärde år. Den senaste mätningen i Timss 2023 involverade 64 länder eller regioner, och i Sverige deltog runt 10 000 elever, vilket ger studien stor relevans och generaliserbarhet. Den fortsatta övervakningen av svenska elevers resultat och de olika faktorer som påverkar resultaten är avgörande för att säkerställa att skolan kan erbjuda lika möjligheter för alla elever, oavsett bakgrund och förutsättningar.
