Sverige splittrat om vapnet som kan lemlästa barn

I de finska skogarna förbereder sig armén för ny minkrigsföring

Marius Koskela knäböjer i snön utanför Kajana i centrala Finland och monterar metodiskt en snubbeltråd mellan två frosttäckta tallar. När arbetet är klart kommer tråden att vara kopplad till en truppmina som vid utlösning skickar hundratals stålkulor mot fienden.

Fast just i dag handlar det bara om övning – minan är blåmålad och ofarlig, och i splitterzonen finns bara inbjudna journalister.

Finland har nyligen fattat ett kontroversiellt beslut att lämna Ottawafördraget, FN-konventionen som sedan 25 år förbjuder användning av truppminor eller personminor. Drygt 160 länder har anslutit sig till fördraget, men nu bryter Finland, tillsammans med flera baltiska länder och Polen, denna internationella överenskommelse.

– Den huvudsakliga anledningen är det vi sett i Ukraina, förklarar brigadgeneral Ari Laaksonen, chef för Kajanalands brigad.

Laaksonen pekar särskilt på hur Ryssland använder lätt infanteri i kriget – soldater som till fots, på cyklar eller motorcyklar försöker bryta igenom försvarslinjer för att nå strategiska mål bakom frontlinjen.

– De har försökt komma åt försvararnas bakre områden, som ledningsplatser, för att påverka och förstöra dem, säger han.

Enligt den finska militärledningen utgör truppminor en viktig komponent i ett integrerat försvarssystem där de fungerar tillsammans med stridsvagnshinder, taggtråd och fordonsminor.

– Minorna spelar inte så stor roll som ett ensamt vapen. Men som en del av helheten har de en viktig roll. De ökar styrkan i hela systemet, menar Laaksonen.

När Finland tidigare var anslutet till Ottawafördraget förstördes nästan hela landets lager av truppminor. Nu planerar man att skaffa omkring en miljon nya minor – inledningsvis genom inköp, men på sikt vill man etablera inhemsk produktion.

– Det är ett bra antal. I Ukraina använder de många fler, säger överste Riku Mikkonen, ansvarig för att införa truppminorna i de finska styrkorna.

Från övningsplatsen utanför Kajana är det bara drygt tio mil till ryska gränsen. Ryssland, som aldrig anslöt sig till Ottawafördraget, uppskattas idag ha över 26 miljoner personminor i sitt arsenal.

Sveriges situation är betydligt mer komplicerad. Som undertecknare av fördraget är det straffbart för svenska soldater att hantera personminor – ett brott som kan ge upp till fyra års fängelse, eller vid grova fall upp till 18 års fängelse eller livstid.

Detta skapar praktiska problem för det svensk-finska försvarssamarbetet. Ungefär halva svenska armén har försvarsuppgifter i norra Finland, och Sverige leder även Natostyrkan FLF Finland (Forward Land Forces), som snabbt ska kunna sättas in i Finland vid behov.

– Nato funderar på den saken just nu, men det finns inga klara papper på hur man hanterar frågan, säger Mikkonen om problematiken.

Frågan är politiskt laddad i Sverige. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stanna i fördraget, medan Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har öppnat för att lämna om det stärker försvarsförmågan. Moderaterna har ännu inte tagit ställning.

”I grunden är Ottawafördraget någonting positivt”, skriver Jörgen Berglund (M), ordförande i Försvarsberedningen, till DN. ”Men i en orolig omvärld och som del av Nato och ansvariga för FLF i Finland behöver vi grundligt gå igenom vad som bäst gagnar Sveriges och våra allierades säkerhet.”

Sally Longworth, folkrättsexpert vid FOI, anser dock att problematiken kan hanteras utan att Sverige lämnar fördraget.

– Det är inte ovanligt att olika trupper som arbetar tillsammans kommer från länder som signerat olika vapenkonventioner, säger hon.

FN:s generalsekreterare har kritiserat besluten att lämna fördraget och kallat det ”en kapplöpning mot botten”. I länder som Kambodja, Afghanistan och Etiopien finns fortfarande stora problem med personminor som skadar och dödar civila.

– I Ukraina finns det nu minor i skogsområden där befolkningen brukat plocka svamp. Det kan man inte göra förrän minorna är borta, och det kommer att ta årtionden, påpekar Longworth.

I Kajana försäkrar brigadgeneral Laaksonen att finska armén kommer att ha strikt kontroll över sina minor för att undvika civila skador.

– När vi etablerar defensiva minfält kommer de alltid att kontrolleras av en militär enhet. Vi kommer aldrig att lämna dem som i Kambodja, säger han bestämt.

Medan debatten fortsätter kring personminornas plats i modern krigföring står Finland fast vid sitt beslut – den 10 januari lämnade landet officiellt Ottawafördraget och har nu börjat förbereda sig för en ny era av minkrigföring vid Europas östgräns.