Svidande kritik mot Cosmic-avtalet: ”Sätter hela systemet ur spel”

Nio regioner bötfälls för otillåten upphandling – leverantören betalar notan

Nio svenska regioner har nyligen tilldelats sanktionsavgifter på sammanlagt 90 miljoner kronor för otillåten upphandling av journalsystemet Cosmic. Regionerna, som ingår i det så kallade Sussa-samarbetet, har dock slutit ett avtal med leverantören Cambio som innebär att företaget står för böterna – ett upplägg som Konkurrensverket varnar undergräver hela upphandlingslagstiftningen.

De berörda regionerna – Blekinge, Dalarna, Halland, Gävleborg, Norrbotten, Sörmland, Västerbotten, Västernorrland och Örebro – införde Cosmic under 2024 och 2025. Men projektet, värt över 4,3 miljarder kronor, har varit präglat av problem långt innan dess.

Redan 2020, året efter den ursprungliga upphandlingen, meddelade Cambio att de inte kunde leverera systemet enligt tidsplan, bland annat med hänvisning till coronapandemin. Trots att regionerna hade rätt att kräva omfattande förseningsavgifter valde de istället att 2022 omförhandla avtalet med Cambio. Genom flera tilläggsavtal flyttades både driftstart och avtalsperiod fram.

Efter att Västerbottens-Kuriren granskat ärendet inledde Konkurrensverket en utredning som ledde till att myndigheten drog regionerna inför rätta.

”Man hade gjort så stora ändringar i avtalet att man borde ha genomfört en ny upphandling. Det här är en otillåten direktupphandling, en av de allvarligaste överträdelserna i upphandlingslagstiftningen,” säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman till DN.

Förvaltningsrätten gav först regionerna rätt hösten 2025, men efter att Konkurrensverket överklagat domen kom kammarrätten den 17 mars i år fram till att regionerna begått lagbrott. Varje region tilldelades därför en sanktionsavgift på 10 miljoner kronor.

Det mest anmärkningsvärda i ärendet är dock att dessa böter i praktiken blir verkningslösa. Samma dag som regionerna och Cambio kom överens om en ny tidsplan, den 22 december 2022, tecknades även ett tilläggsavtal där Cambio åtog sig att betala eventuella sanktionsavgifter upp till 432,5 miljoner kronor ”i syfte att på ett rimligt sätt fördela risker.”

”Innebörden i avtalet är att Cambio står för sanktionsavgifterna,” bekräftar Fredrik Nilsson, affärsansvarig för Sussa-regionernas samarbete. Cambios presschef vill inte kommentera uppgörelsen.

Konkurrensverkets generaldirektör är mycket kritisk till upplägget, som hon menar urholkar hela systemet med sanktionsavgifter.

”Om man skriver ett avtal för att slippa betala sanktioner sätter man ju hela systemet ur spel, det kostar ingenting att bryta mot regelverket,” säger Östman och fortsätter: ”Det här skaver i mig både som myndighetschef för Konkurrensverket och som offentligt anställd. Jag tycker att det är upprörande, det syftar ju till att undkomma de sanktioner som vi tycker är rimliga och rättvisa vid den här typen av brott mot lagstiftningen.”

Sussa-regionerna hävdar att avtalet är en del av deras riskhantering. ”Vår syn är att avtalet följer lagen och att det ingår i vår riskhantering. Vi vill säkra att skattepengar går till det de ska gå till, det vill säga till hälso- och sjukvård och inte sanktionsavgifter,” säger Fredrik Nilsson.

Detta argument avfärdas dock av Konkurrensverket. ”Leverantörerna gör inte så här för att gynna offentlig sektor utan för att vinna kontrakt. Om det här beteendet blir utbrett kommer de att prisa in risken för att betala sanktionsavgifter i sina anbud,” förklarar Marie Östman.

Civilminister Erik Slottner (KD), som ansvarar för frågor kring offentlig upphandling, har meddelat att det i dagsläget inte finns några planerade åtgärder mot denna typ av avtal. Han påpekar dock att det kan bli aktuellt om de blir vanligt förekommande.

”Böter ska ha en avskräckande effekt, och när man avtalar bort dem förlorar de sitt syfte. Upphandlingslagarna är till för att motverka korruption, jäv och andra oegentligheter. Därför är det extra viktigt att dessa regler inte sätts ur spel,” skriver Slottner i en kommentar.

En möjlig lösning som både Slottner och Konkurrensverket pekar på är ett ingripande från Finansinspektionen, som tidigare förbjudit så kallade LOU-försäkringar mot upphandlingsskadeavgifter. Finansinspektionens enhetschef Daniel Lundin konstaterar att det finns stora likheter mellan dessa försäkringar och avtalet mellan Sussa-regionerna och Cambio, men att myndigheten ännu inte granskat det specifika ärendet.

Sussa-regionerna har ännu inte beslutat om de ska överklaga kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen. Men avtalets utformning ger dem knappast något val – en klausul kräver att regionerna ”vidtar alla skäliga åtgärder för att begränsa sin skada, innefattande […] överklaga eventuellt negativa domslut till sista instans” om de vill att Cambio ska stå för böterna.