Tidigare L-topparna om krisen: ”Känner inte igen partiet”

Liberalerna kämpar med låga opinionssiffror och intern kritik

Liberalerna har hamnat i politiskt blåsväder med opinionssiffror under riksdagsspärren på fyra procent sedan 2022. Den senaste DN/Ipsos-mätningen visar att partiet skulle få endast 2 procent av väljarnas röster, vilket väcker frågor om partiets framtid och politiska inriktning.

Tidigare partiledare Bengt Westerberg, som ledde Liberalerna mellan 1983 och 1995, har lämnat partiet efter att det inledde samarbete med Sverigedemokraterna. Han är kritisk till partiets nuvarande linje där man samarbetar med SD men inte accepterar SD-ministrar i en regering.

”Jag tycker att det är en konstig linje som partiet har valt,” säger Westerberg, som menar att partiet inte längre driver traditionellt liberala frågor. ”Man urholkar stödet till folkbildningen, driver ingen progressiv klimatpolitik och vill minska bidragen. Jag känner inte igen partiet längre.”

Partiets samarbete med SD beslutades våren 2021 under Nyamko Sabunis ledning, då Liberalerna valde att verka för en borgerlig regering – även med stöd från SD. När Johan Pehrson tog över som partiledare 2022 behölls samma linje: samarbete, men ingen gemensam regering.

Denna fråga har orsakat återkommande slitningar inom partiet. Medan vissa anser att ett utökat samarbete med SD är den enda vägen framåt, har andra pekat på just detta beslut som en orsak till de dalande opinionssiffrorna.

Westerberg tror att Liberalerna åker ur riksdagen i höstens val och ser ingen tydlig väg tillbaka. ”Man ska inte utesluta någonting, men det skulle i så fall kräva en väldigt tydlig kursomläggning,” säger han. I förra valet 2022 röstade Westerberg på Centerpartiet och är nu osäker inför höstens val. ”Som socialliberal känner jag mig vilsen i politiken – och det är nog många som känner som jag.”

Maria Leissner, som ledde partiet mellan 1995 och 1997 och idag är regionfullmäktigeledamot, talar om en ”oerhört skadlig och kraftig polarisering” i Sverige och världen. Hon förespråkar en partisammanslagning med den breda mitten, utan ytterkantspartierna V och SD.

”Den liberalism som har präglat Sverige och som har fått oss att bli det som vi i dag är stolta och glada över – vi vill att den ska förstärkas och få ett organisatoriskt stabilt hem,” säger Leissner, som inte vill kommentera Liberalernas samarbete med SD direkt.

Leissner hoppas att om partiet finns kvar i riksdagen efter valet, skulle det vara öppet för en samlingsregering. ”Jag tror att tiden är mogen för en bred samling där man inte förlitar sig på något ytterlighetsparti,” säger hon.

Nuvarande partiledaren Simona Mohamsson har förklarat att de låga opinionssiffrorna delvis beror på att partiet uppfattats som splittrat. Hon avvisar dock tanken på att avsluta samarbetet med SD och säger till DN: ”De kan tycka det, men det finns en linje. Vi är stolta över att varje dag se till att vi tar Sverige i rätt riktning och det vore farligt med en vänstersväng i höst.”

Cecilia Wikström, tidigare riksdagsledamot och EU-parlamentariker som petades från partiet 2019, ser samarbetet med SD som huvudorsaken till Liberalernas problem. ”Det är med sorg man kan konstatera att det inte finns ett socialliberalt parti i det här årets valrörelse,” säger hon.

Wikström kritiserar också partiets förslag om att fasa ut aktiebolagen ur skolan. ”Det är svenska bolag som har byggt vår välfärd och det på något sätt vill man kasta en skugga över,” menar hon.

Mohamsson bemöter kritiken genom att betona att Liberalerna sätter skolan först. ”Jag skulle säga att vi är en stor liberal familj. Det finns några som kallar sig socialliberala, andra liberaler, vissa kravliberaler, andra kramliberaler. Jag skulle kalla mig liberal. Vi visar varje dag att den socialliberala ådran lever vidare,” säger hon.

Inför höstens riksdagsval står Liberalerna inför stora utmaningar. Med opinionsstödet långt under spärrgränsen och fortsatt intern splittring om partiets politiska inriktning, särskilt gällande samarbetet med Sverigedemokraterna, återstår att se om partiet kan vända trenden eller om det riskerar att åka ur riksdagen för första gången sedan riksdagsinträdet 1985.