Personalkrisen inom förlossningsvården i Malmö avslöjar djupa sprickor i systemet

Under vad som egentligen skulle varit en ledig dag träffar sjuksköterskan Jade Länsberg Doctor DN på BB i Malmö. Men redan vid ankomsten blir hon tillfrågad om att täcka upp ett nattpass på grund av personalbrist.

”Jag har blivit inkallad för att jobba i natt för det är kris”, förklarar hon.

Det är långt ifrån första gången. För två veckor sedan fördubblades hennes arbetspass. Båda arbetsdagarna började 06:45 på morgonen och avslutades inte förrän 21:30.

”Det är absolut inte patientsäkert”, understryker hon och tillägger att återhämtningen blir lidande: ”Dagen efter sådana pass får jag ingenting gjort. Då är man helt utslagen, jag orkar inte ens ta tvätten.”

Jade är en av 87 anställda inom förlossningsvården på Skånes universitetssjukhus (Sus) i Malmö som nyligen gick ut i en debattartikel med skarp kritik mot de pågående besparingarna inom verksamheten.

Sjukhusets ekonomiska situation har varit ansträngd under flera år. Förra året uppgick underskottet till 1,9 miljarder kronor, och årets prognos pekar mot ett ännu större underskott – trots omfattande sparkrav som lagts på sjukhusen i både Malmö och Lund, inklusive förlossningsvården.

I debattartikeln pekar personalen på flera försämringar: informationsbroschyrer till nyblivna föräldrar har ersatts med QR-koder, möjligheter till vidareutbildning har begränsats och vakanta tjänster har lämnats obesatta. Även detaljer som byte från täcken till filtar och ersättning av mjuka tvättlappar med strävt torkpapper har uppmärksammats.

Särskilt tvättlappsfrågan har fått nationell uppmärksamhet med kommentarer från ledande politiker. Magdalena Andersson (S) reagerade: ”Jag tänker på första gången jag låg där med en nyfödd bebis på bröstet. Tänk om den där mjuka och goa klumpen skulle torkas av med hårt och strävt papper. I Sverige, ett av världens rikaste länder.”

Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) svarade att hon delar uppfattningen att nyfödda inte bör torkas med strävt papper, men kritiserade oppositionen för att lägga skulden på regeringen för vad hon kallade ”kortsiktiga och olyckliga besparingar”.

Personalen på Kvinnokliniken i Malmö tar situationen med ro när det gäller just tvättlapparna. ”De sträva torrklapparna är vårt minsta problem. Det här handlar om besparingar som påverkar arbetsmiljön”, säger barnmorskan Karin Grimborg från BB familj.

Hon menar att de inte längre kan garantera patientsäkerheten: ”Vi hör hela tiden att vi måste minska våra kostnader och öka vår produktion, vilket för mig är ett helt absurt ställningstagande. Bäbisarna är inte produkter, födslar är inte produkter och det här huset är ingen fabrik.”

Grace Assabil, undersköterska på BB, berättar att de nyligen fått ytterligare en arbetsuppgift när mathanteringen till patienterna under kvällstid nu ingår i deras uppgifter, efter att servicevärdar tagits bort. ”Det tar tid ifrån omvårdnadsbiten med patienterna. Vi kan inte fokusera på det vi ska”, förklarar hon.

Personalen beskriver en vardag med stressiga arbetspass, konstant underbemanning och platsbrist. De springer mellan patienter, tvingas prioritera vilka som får hjälp, och toalettbesök och raster är långtifrån självklara.

Charlotte Hellsten, verksamhetschef för kvinnosjukvården på Sus, säger sig ha blivit ”jätteledsen” över att personalen vänt sig till media. Hon hävdar att många av förändringarna som kritiseras i debattartikeln inte gjorts av ekonomiska skäl. Torkpappret infördes enligt henne av miljöskäl för flera år sedan, QR-koderna handlar om digitalisering, och att viss salva försvunnit beror på att bröstmjölk är bättre för såriga bröstvårtor.

”Vi har en budget att hålla. Vi har krav på oss, jag visste att jag behövde se över ekonomin. Det är min skyldighet, det är skattepengar”, säger Hellsten och tillägger att de sparat en miljon kronor genom att slopa frukt och fika till personalen.

När det gäller personalens oro kring patientsäkerheten säger Charlotte Hellsten: ”Det är klart att när man ser det så blir man ju orolig och undrar vad det är. Vi måste ta reda på vad det är som fallerar.” Samtidigt försäkrar hon att hon känner sig trygg med att garantera en säker vård.

Maria Berglund (KD), ordförande i sjukhusstyrelsen för Sus, säger att hon tar larmen på allvar men påpekar att kvinnosjukvården får närmare en miljard kronor i anslag. ”Det är oerhört mycket pengar och ett stort ansvar att använda det. Vi måste se till att varje skattekrona får patientnytta”, menar hon.

Regionstyret, bestående av M, KD och L med stöd av SD, har röstat ned oppositionens förslag om skattehöjningar. Berglund anser inte att det ekonomiska läget motiverar en ändrad hållning: ”Att höja skatten utan att först brutit kostnadsutvecklingen är kortsiktigt. Vi behöver dimensionera vården efter behoven och jobba aktivt med kostnaderna.”

Jade Länsberg Doctor, som snart slutar på BB efter att ha nekats tjänstledighet för utlandspraktik, betonar att kvinnorna som ska föda i Malmö ändå kan känna sig trygga – men endast tack vare personalens uppoffringar. ”Våra familjer kan få mycket mer, men de får det de behöver. Det ser vi till.”