Trafikverket vägrar betala vägnota – bromsar försvarets upprustning

Kommuner och Trafikverket i dispyt kring finansiering av försvarsetableringar

År 2020 fattade riksdagen ett historiskt beslut om återuppbyggnad av regementen i Sollefteå och Östersund. Men nu har processen stannat av på grund av en finansieringsstrid mellan Trafikverket och berörda kommuner.

Trafikverket anklagas för att förhindra Försvarsmaktens etablering genom att kräva att kommunerna ska stå för kostnaderna för nödvändiga ombyggnationer av statliga vägar.

”Trafikverket är ett hinder för Försvarsmaktens tillväxt och utveckling här,” säger Sollefteås kommunalråd Emelie Wrede (C).

Konflikten handlar i Sollefteås fall om en avfart från riksväg 90 som behöver flyttas. Trafikverket hävdar att antingen kommunen eller Försvarsmakten ska bekosta förändringen, enligt principen om medfinansiering – att den som orsakar behovet av förändring också ska stå för kostnaderna.

”Som det ser ut nu kommer försvaret bekosta flytten, men vi behöver fortfarande stå för underhållet av vägen,” förklarar Wrede. ”Vi som kommun har annat att lägga våra skattepengar på än att sköta Trafikverkets uppgifter.”

Denna typ av medfinansiering från kommuner till statlig infrastruktur har ökat markant under det senaste decenniet. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har kostnaderna stigit från två miljarder kronor 2009 till över tio miljarder kronor 2024.

I Östersund har en liknande situation uppstått. Trafikverket bedömer att trafiken på de statliga vägarna E45, E14 och riksväg 87 kommer att öka när regementet byggs, vilket kräver ombyggnation av bland annat en rondell.

”Det kan ju inte vara upp till 65 000 invånare i Östersund att betala för statlig infrastruktur,” säger Magnus Andersson (C), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Situationen är så allvarlig att etapp två av Försvarsmaktens nya regementsbygge i Östersund kan behöva skrotas om finansieringsfrågan inte löses. Detta väcker oro om konsekvenserna för landets försvarsberedskap i en tid av ökad militär upprustning.

Magnus Andersson varnar för att kommuner kan få allt svårare att växa eller ens upprätthålla grundläggande service om de tvingas överta statens kostnader för infrastruktur.

”Staten borde ha ett bättre system och ta ett större ansvar för finansieringen i stället för att låta sina egna myndigheter motarbeta varandra på bekostnad av en kommun,” säger han.

Mikael Sundvall, enhetschef på Trafikverket, förklarar myndighetens position: ”Trafikverkets uppdrag är att se till att trafikanter kan resa mellan och genom tätorter. Vi gör ingen skillnad på en privat eller statlig exploatering – den som orsakar behovet av förändringar i vägnätet ska betala.”

Sundvall tillägger att i fall där förändringen också gynnar allmänheten kan staten ta en del av kostnaden: ”Om det redan finns trafikproblem kan Trafikverket gå in och dela på kostnaden.”

På frågan om inte Sveriges försvar är något som gynnar allmänheten, svarar Sundvall: ”Man kan tänka sig det, men med allmänna behov menar vi vanliga trafikanter som ska resa mellan olika tätorter eller genom en tätort.”

Trots konflikten betonar Mikael Sundvall att myndigheten inte vill hindra försvarsetableringarna utan ser dem som positiva. Både Trafikverket och Fortifikationsverket, som ansvarar för Försvarsmaktens fastigheter, uppger att de har en god dialog kring situationerna i Sollefteå och Östersund.

Krister Silemo, senior rådgivare på Fortifikationsverket, beskriver frågan om rondellen i Östersund som ”komplex” men under utredning. Han kan dock inte svara på vem som ska finansiera ombyggnationen eller hur försvarets tillväxt i Östersund skulle påverkas om etapp två inte genomförs.

Situationen illustrerar ett större problem i svensk infrastrukturpolitik, där ansvarsfördelningen mellan stat och kommun leder till konflikter även när det handlar om projekt av nationell betydelse som militär upprustning.