Varannan kille i riskzonen för spelberoende

Det omfattande problemet med spelberoende bland unga i Jönköping

En ny studie visar att mer än en fjärdedel av ungdomarna i Jönköpings län riskerar att utveckla beroende av tv- och datorspel. Undersökningen, som genomfördes av forskare vid Jönköping University i samarbete med Region Jönköpings län, har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Comprehensive Psychiatry.

Studien bygger på svar från 5 300 ungdomar i åldrarna 15-17 år och visar att 27,8 procent av dem ligger i riskzonen för att utveckla spelberoende. Särskilt oroande är skillnaderna mellan könen – 44 procent av killarna befinner sig i riskzonen jämfört med 12 procent av tjejerna.

– Det är ett jätteproblem, säger Gunilla Björling, professor i hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan Jönköping University och en av studiens medförfattare.

Forskarna har också identifierat olika riskfaktorer som skiljer sig mellan könen. För killar är mental ohälsa en framträdande riskfaktor, medan stillasittande utgör en större risk för tjejer.

– Det här är ett riktigt beroende så det är viktigt att definiera vilka som är i riskzonen. Sedan är det viktigt att man jobbar individuellt för att förebygga problemen, förklarar Björling.

Kritik mot studiens metoder

Studiens resultat har dock väckt viss kritik från experter inom området. Annika Hofstedt, enhetschef på Mottagning för spelberoende och skärmhälsa vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, ifrågasätter delar av studiens siffror och definitioner.

– Det låter väldigt högt, säger hon om resultaten.

Hofstedt påpekar att antalet personer som klassas som dataspelsberoende kraftigt påverkas av var gränsen för problematiskt spelande dras, och att denna studie inte har fastställt något tydligt tröskelvärde.

– Det man faktiskt kan säga utifrån studien är att det är cirka 70 procent som inte har några problem alls. Men inte hur många av resterande som har det, förklarar hon.

Internationella jämförelser visar andra siffror

Trots kritiken framhåller Hofstedt att det mätinstrument som använts i studien, Gaming Disorder Test (GDT), är ett vedertaget verktyg som bygger på Världshälsoorganisationen WHO:s definition av dataspelsberoende. Hon betonar dock att internationella undersökningar ofta visar betydligt lägre siffror.

– Det finns en del metaanalyser av olika studier som har gjorts globalt och där brukar man landa någonstans runt två procent när man pratar om hur många som är dataspelsberoende, säger Hofstedt.

Hon menar att de stora skillnaderna i resultat mellan olika studier visar på behovet av tydligare kriterier för diagnosen. För att få diagnosen dataspelsberoende har man generellt satt en relativt hög tröskel.

– Speltid är, inte så konstigt, den vanligaste riskfaktorn men det är när det går ut över andra saker som det blir ett problem, förklarar Hofstedt.

Växande samhällsproblem

Den nya studien kommer i en tid då frågor kring ungas skärmvanor och spelande får allt större uppmärksamhet. Dataspelsberoende erkändes formellt som en diagnos av WHO 2018, vilket har lett till ökade insatser för att hantera problemet inom vården.

Resultaten från Jönköpingsstudien indikerar att problemet kan vara mer utbrett än vad tidigare forskning har visat, vilket understryker behovet av förebyggande åtgärder och tidiga insatser – särskilt riktade mot unga killar.

Forskarna bakom studien framhåller vikten av att utveckla strategier för att identifiera ungdomar i riskzonen och att erbjuda individuellt anpassat stöd för att förebygga att ett problematiskt spelande utvecklas till ett fullskaligt beroende.

Samtidigt betonar experter som Hofstedt att det är viktigt att särskilja mellan ett intensivt men oproblematiskt spelande och ett faktiskt beroende som påverkar viktiga livsområden negativt.