Vuxnas skärmtid ska utredas

I regionen har användningen av skärmar bland vuxna hamnat under luppen, då regeringen för första gången gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att undersöka konsekvenserna av vuxnas skärmvanor. Beslutet kommer efter växande forskning som pekar på att föräldrars digitala beteenden kan ha betydande inverkan på barns utveckling och välmående.

Socialminister Jakob Forssmed framhåller att vuxnas skärmanvändning kan påverka flera aspekter av barns hälsa. ”Till exempel anknytning kan påverkas, det kan leda till sämre språkutveckling, det kan också leda till mer utåtagerande barn som upplever att de blir distanserade från sina föräldrar,” förklarar han.

Initiativet speglar en växande oro kring de långsiktiga effekterna av den ständiga närvaron av digitala enheter i familjelivet. Tidigare studier har visat att ögonkontakt och verbal interaktion mellan föräldrar och små barn är avgörande för språkutveckling och social kompetens – områden som kan påverkas negativt när föräldrars uppmärksamhet riktas mot skärmar.

På frågan om vuxnas skärmtid har blivit ett större problem än barns, svarar Forssmed: ”Det kan inte jag bedöma. Men däremot vet jag att många vuxna själva upplever det här som ett problem. Ungefär hälften av de vuxna säger att man använder mobilen mer än man skulle önska.”

Folkhälsomyndighetens uppdrag har två huvudsakliga delar. Först ska de sammanställa befintlig kunskap inom området. Därefter ska de sprida denna information till såväl allmänheten som barnavårdscentraler, föräldrastödsgrupper och förskolor. Detta arbetssätt liknar det som användes när myndigheten för ett år sedan utfärdade rekommendationer för barns och ungas skärmanvändning, vilka inkluderade specifika tidsgränser för olika åldersgrupper.

När det gäller eventuella rekommendationer för vuxnas skärmtid tror Forssmed dock på en annan approach: ”Jag tror inte riktigt att det är samma typ av rekommendationer man skulle se framför sig. Jag tror att det mer handlar om att medvetandegöra och visa hur man kan handskas med tekniken i olika situationer, men också situationer där man verkligen tjänar på att undvika att ha mobilen.”

Socialministern är noga med att betona att initiativet inte syftar till att skuldbelägga föräldrar. I stället handlar det om att tillhandahålla information och verktyg för att hjälpa vuxna att reflektera över sina digitala vanor, särskilt i situationer som involverar interaktion med barn.

Denna satsning kommer i en tid då digitala enheter blivit en allt mer integrerad del av vardagslivet. Enligt statistik från Internetstiftelsen spenderar genomsnittssvensken över tre timmar dagligen på sin smartphone, och siffran är ännu högre bland yngre vuxna. För många föräldrar kan det vara en utmaning att balansera arbetsrelaterad tillgänglighet, social mediekonsumtion och närvarande föräldraskap.

Forskning från bland annat Karolinska Institutet har tidigare pekat på risker med så kallad ”technoference” – när digitala enheter stör interaktionen mellan föräldrar och barn. Studier visar att barn vars föräldrar ofta distraheras av mobiler och surfplattor kan uppvisa högre nivåer av frustration, hyperaktivitet och emotionella problem.

På frågan om hur informationen kommer att distribueras, exempelvis genom broschyrer på BVC, svarar Forssmed: ”I uppdraget ingår att sammanställa och sen sprida och kommunicera. Exakt hur man gör det får man återkomma till.”

Folkhälsomyndigheten har fått tid fram till den 1 juni nästa år att arbeta med uppdraget, vilket ger utrymme för en grundlig analys av forskningsläget och utveckling av effektiva kommunikationsstrategier.

Initiativet ses som ett viktigt steg i att erkänna de komplexa utmaningar som den digitala eran medför för familjelivet och barns utveckling i ett allt mer uppkopplat samhälle.