Inne i ett gammalt industrikomplex i staden Avdiivka, några kilometer från frontlinjen i östra Ukraina, skräpar vraket av lastbilar och kasserade maskiner ner på golvet.
Skyltar på vägen varnar för faran med krypskyttar, och dörrar i den gamla fabrikshallen är fulla av skotthål från ett krig som har dödat 14 000 människor sedan 2014, enligt FN.
Det bröt ut 2014 efter att Moskva annekterade Krim och ryskstödda separatister förklarade två regioner i östra Ukraina – Donetsk och Luhansk – oberoende av Kiev.
Separatister har kämpat mot ukrainska styrkor sedan dess, även om intensiteten har minskat under de senaste åren under försök att hitta ett fredsavtal.
Avdiivka är tyst för tillfället, men USA har varnat för att en rysk invasion av Ukraina är nära förestående. Moskva har upprepade gånger förnekat det påståendet.
Löjtnant Oleksiy, 22, som navigerade sig igenom en hal fabrikshall, berättade för Euronews att situationen var spänd.
”Varje dag öppnar de eld från fiendens positioner – ibland är det riktat, ibland inte,” sa han. ”De försöker fånga oss någonstans. Mycket ofta visar de sin närvaro här. De döljer ingenting.”
Han säger att det största problemet 2022 är krypskyttar. En annan soldat, som sätter upp ett periskop vid en utpost, visar de ryskstödda separatistpositionerna 70 meter bort.
”Vi försöker röra oss så lite som möjligt men de försöker locka oss. De kommer att skjuta någonstans i någon riktning och krypskytten kommer att sitta och vänta tills vi kommer ut för att skjuta tillbaka. Sedan tar de ett skott, tillägger Oleksiy.
Soldaterna här tror inte att Ryssland kommer att inleda en ny invasion av Ukraina trots de mer än 100 000 ryska trupperna nära den ukrainska gränsen med artilleri, missiler och flygplan. Ryssland har de senaste dagarna sagt att trupperna återvänder till sina garnisoner, men NATO och USA säger att de ännu inte har sett några bevis för detta.
Nato har sagt att de inte kommer att skicka soldater till Ukraina vid en rysk invasion. Istället har västländer varnat för hårda sanktioner som stängningen av gasledningen Nord Stream 2, personligt riktade sanktioner mot Kreml-tjänstemän och möjligheten att koppla bort Ryssland från Swift-banksystemet.
”Absolut enad”
De senaste dagarna har det varit flera möten mellan västländerna, där man försöker förbereda sanktioner. Bland annat, efter ett besök i USA, sa Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att Tyskland och USA är ”absolut enade” i sitt svar till Ryssland.
Tidigare i veckan besökte Frankrikes president Emmanuel Macron sin ryske motsvarighet Vladimir Putin i Moskva för att diskutera en väg framåt för att undvika krig. Ryssland har krävt säkerhetsgarantier från väst som att stoppa Natos utvidgning, begränsa militära övningar i östra Ukraina och offentligt uttala att Ukraina aldrig kommer att bli en del av Nato.
USA har vägrat dessa krav.
Skyttegravarna är leriga, hala och djupa. Soldaterna är spridda över flera positioner med fienden i närheten. Landskapet är täckt av antingen snö och is eller lera. Den 44-årige sergeant Oleg står i en stolpe i slutet av en lång skyttegrav.
”Situationen nu är stabil och lugn”, säger Oleg, som har hört nyheten om en potentiell ny rysk invasion av Ukraina, ”De här nyheterna är inga nyheter för oss. Det påverkar oss inte. Ryssland kan attackera, men vi kommer inte. Min åsikt är att Ryssland inte kommer att attackera.”
”Vår verksamhet är att stå här i positioner, vilket är vad jag gör. Resten, allt runt omkring, det är inte vår sak”, sa han.
Några kilometer från frontlinjen tillbringar Olga Popova, 50, större delen av sin dag med att försöka hjälpa äldre människor i Avdiivka inklusive sin mamma.
”Jag har tillbringat tid i Ryssland tidigare och jag kan berätta det här,” sa Popova, ”Inga vanligt folk på den här sidan av gränsen eller i Ryssland vill ha det här kriget. Det handlar om politik.”
Popova sa att hon drömmer om fred men vet att det kanske inte är möjligt.
”Vi som är här, vi har inget inflytande.”
En av frågorna mellan Ryssland och Ukraina är det så kallade Minsk II-fredsavtalet, undertecknat 2015, som stoppade mycket av striderna i östra Ukraina och syftade till att fastställa en färdplan för varaktig fred.
Men Ryssland och Ukraina har tolkat avtalet olika. Minsk II säger att det borde hållas en omröstning i de separatistkontrollerade områdena för att avgöra deras framtid, men medan Ukraina vill återta full kontroll innan en sådan omröstning säger Ryssland att de bör hållas som situationen är nu.
”Kriget var så fruktansvärt redan 2015. Jag kan inte tänka på att det ens ska börja igen”, sa Popova.
Löjtnant Oleksiy gick utanför bland övergivna hus och fabriksbyggnader och sa att han förstår att många lokalbefolkning här helt enkelt bara vill ha fred. Situationen för människorna nära frontlinjen har försämrats eftersom investeringar har stoppats, fabriker har stängts och arbetstillfällen har förlorats.
Många samhällen här kämpar med brist på vatten och strömavbrott. Oleksiy sa att han kan förstå att invånarna vill ha fred men han tror inte att Ukraina kan offra för mycket för att få det.
”Vi måste ta tillbaka våra territorier. När Ukraina får tillbaka sina territorier, då kommer fred,” sade han. ”När allt återgår till gränserna för 2013, då kommer allt att vara över.”
Varje vardag ger Uncovering Europe dig en europeisk berättelse som går bortom rubrikerna. Ladda ner Euronews-appen för att få en daglig varning för detta och andra senaste nyheter. Den finns på Apple och Android.