Ledarna för sex oppositionspartier i Turkiet träffades i lördags för att lägga en strategi om framtiden för landets regeringssystem – ett drag som syftar till att avsätta landets mångårige härskare.
I ett uttalande efter arbetsmiddagen sa partiledarna att Turkiet upplever ”den djupaste politiska och ekonomiska krisen” i sin historia och skyllde det på det verkställande presidentsystemet.
De sa att deras gemensamma mål var att omvandla Turkiets styre till ett ”förstärkt parlamentariskt system”.
De nämnde inte president Recep Tayyip Erdoğan vid namn, men deras tydliga mål är att hitta ett sätt att samarbeta för att avsätta honom.
Efter mer än 11 år som Turkiets premiärminister valdes Erdoğan till president 2014.
Vid den tiden var positionen i första hand ceremoniell, men 2017 godkände turkiska väljare ett verkställande presidentsystem, vilket kraftigt utökade Erdoğans befogenheter på bekostnad av premiärministerns och parlamentets.
Erdoğan omvaldes året därpå.
Kritiker kallar systemet för ”enmansstyre”.
Ledarna vid middagen inkluderade Kemal Kılıçdaroğlu, chefen för det främsta oppositionspartiet republikanska folkpartiet CHP, Meral Akşener från det nationalistiska Good Party, samt Democracy and Progress Partys Ali Babacan och Future Partys Ahmet Davutoğlu.
Davutoğlu och Babacan var medgrundare av Erdoğans styrande parti, AK, och tjänade på topppositioner men bröt sig för att bilda egna partier i kritik av Erdoğans politik.
Det näst största oppositionspartiet, det pro-kurdiska folkdemokratiska partiet, eller HDP, var inte på mötet.
HDP har varit målet för regeringens attacker tidigare, och många av dess medlemmar, inklusive dess tidigare ledare, har fängslats för påstådda kopplingar till förbjudna kurdiska militanter.
Erdoğan har också anklagat CHP för att stå på ”terrorister”.
Nästa parlaments- och presidentval är planerade till juni 2023.