Marine Le Pens kommentarer i en intervju i början av februari i år var särskilt raka: ”Jag tror INTE ALLS att Ryssland vill invadera Ukraina”, sa hon.
Kommentarerna var också ganska olyckliga med tanke på att Vladimir Putin knappt fjorton dagar senare skickade tusentals trupper, samlade vid Ukrainas gräns, in i landet.
Ryska bombardemang har sedan dess lagt till städer och städer, och det har förekommit flera rapporter om ryska soldater som mördar, torterar och våldtar civila.
Utmanaren till Emmanuel Macron i nästa söndags franska presidentvalsmöte sa nyligen att hon tycker att kritikernas anklagelser om att hon är för nära Moskva är liktydigt med en ”särskilt orättvis rättegång”, och insisterar på att hon bara någonsin har ”försvarat Frankrikes intressen”.
Kandidaten från extremhögern har dock öppet uttryckt sin beundran för den ryske ledaren tidigare och konsekvent försvarat Moskvas utrikespolitik.
2017: ”Jag stöder Putins politik”
I ett aldrig tidigare skådat drag träffade den ryske presidenten i mars 2017 en kandidat för det franska presidentskapet i Moskva inför loppet om Elysée den våren.
De möte mellan Vladimir Putin och Marine Le Pen i Kreml väckte rädslan för ryskt stöd till högerextrema grupper i Europa.
Den dåvarande ”Front National”-kandidaten hade redan sökt partifinansiering från en rysk bank – lånet betalas fortfarande av – och upprepade sin avsikt att snabbt häva EU-sanktioner som infördes mot Ryssland efter dess annektering av Krim.
I en intervju med BBCknöt Le Pen sina politiska färger fast vid masten och citerade som inspirationskälla den nyvalda USA:s president såväl som den ryska ledaren.
”De stora politiska linjerna som jag står upp för är de stora linjerna som Trump står upp för, som Putin står upp för”, sa hon.
Le Pen skyllde också bestämt på USA och Nato för spänningarna med väst, som hon anklagade för att beväpna länder vid Rysslands gräns.
”Ukraina är en del av Rysslands inflytandesfär, det är ett faktum”, sa hon. ”Om du försöker säga att Ryssland utgör en militär fara för europeiska länder, tror jag att du har fel i din analys.”
Frankrike borde lämna Natos allierade kommando, hävdade hon. ”NATO skapades just för att bekämpa Sovjetunionen. Idag finns det inget Sovjetunionen.”
Ryssland, fortsatte Le Pen, ”förtjänar inte att behandlas med fördomar”, eftersom det ”inte har lett några kampanjer mot europeiska länder eller mot USA”.
USA:s underrättelsetjänst och en officiell utredning drog slutsatsen att Ryssland störde det amerikanska presidentvalet 2016 i syfte att stärka Trumps kandidatur. Under flera år har Moskva också anklagats för inblandning och spridning av desinformation i EU-val.
”Ryssland går i stort sett i rätt riktning”, svarade Le Pen i 2017 års intervju när han fick frågan om Putin hade gjort mer skada än nytta, med hänvisning till hans ingripande i Syrien som var ”positivt för världens säkerhet”.
”Vad jag märker är att Vladimir Putins regering åtminstone måste tillfredsställa ryssarna tillräckligt för att bli omvalda regelbundet i landets val”, sa hon.
Valen i Ryssland sedan Putin kom till makten har regelbundet kritiserats av människorättsgrupper och internationella organisationer som varken fria eller rättvisa, medan framstående motståndare till presidenten har hindrats från att ställa upp.
”Det var ingen invasion av Krim!”
Föregående månad, i februari 2017, tillfrågades Marine Le Pen om sin beundran och respekt för Vladimir Putin.
”Den ryska nationen är en stor nation, den har gjort sitt val om vi gillar det eller inte. Är Ryssland en fara för Frankrike? Svar: nej. Bör Ryssland vara en allierad för Frankrike? Svar: ja. Samma sak för USA ” sa hon till CNN.
Le Pen drabbades samman med intervjuaren Christiane Amanpour om Ukrainas ”Maidan-revolution” och Rysslands efterföljande annektering av Krim 2014.
”Det var en statskupp i Ukraina”, sa hon. ”Det fanns en överenskommelse mellan olika nationer, och nästa dag bröts detta avtal och ett visst antal människor tog makten.”
Maidan-protesterna följde på president Janukovitjs plötsliga beslut att avstå från ett politiskt och frihandelsavtal med Europeiska unionen som godkänts av Ukrainas parlament, under påtryckningar från Moskva. Efter dödliga protester i februari 2014 flydde presidenten landet och avsattes formellt från sitt ämbete av parlamentet.
Ryssland svarade med att skicka styrkor för att annektera Krim och stödja separatister i östra Ukraina.
”Men det blev ingen invasion av Krim! Lyssna, du måste sluta prata dumheter!” Le Pen berättade för CNN i 2017 års intervju.
”Krim var ryskt. Ok? Krim har alltid varit ryskt… Det gavs av Sovjetunionen… Befolkningen känns rysk. Befolkningen är rysk. Befolkningen beslutade med en förkrossande majoritet att återvända till Rysslands barm.”
Folkomröstningen 2014 på Krim, då folk röstade för att gå med i Ryssland igen, erkändes inte av de flesta länder. En resolution från FN:s generalförsamling antogs med stor majoritet som förklarade omröstningen ogiltig och bekräftade Ukrainas territoriella integritet.
2022: ”Ryssland har ingen lust att invadera Ukraina”
I februari i år var Marine Le Pen intervjuad igen av BBC, vid en tidpunkt då Ryssland hade ägnat månader åt att bygga upp trupper vid Ukrainas gränser. USA:s underrättelsetjänst och president Joe Biden hade månader tidigare varnat för att Putin hade för avsikt att invadera.
Men presidentkandidaten, som återigen kandiderar för Elysée under ”Rassemblement National” (”National Rally”) fanan, upprepade att hon ville se Ryssland som en allierad till Frankrike.
Liksom 2017 skyllde hon på Natos militära påtryckningar för spänningarna mellan Moskva och väst.
”I dag pressar USA Ukraina att gå med i Nato i syfte att sätta in väpnade styrkor vid Rysslands gräns, så ryssarna hämnar sig och sätter styrkor vid sina gränser mot Ukraina”, sa hon.
”Jag försvarar alla länders suveränitet, därför försvarar jag Ukrainas suveränitet. Men… jag tror INTE ALLS på att Ryssland vill invadera Ukraina”, sa Le Pen när han fick frågan om hur hon skulle svara om Moskva skickade i trupperna.
Hon skulle inte dras på om sanktioner borde införas vid en invasion. ”Jag tror inte att Ryssland har den minsta önskan att invadera Ukraina. Men om det gjorde det skulle jag naturligtvis försvara Ukrainas suveränitet, precis som jag försvarar Frankrikes suveränitet”, upprepade hon.
”En allians med Ryssland”
Ryssland nämns knappt i 13-sidigt avsnitt om försvar som är en del av Marine Le Pens presidentmanifest.
Kandidaten bekräftar att det skulle vara en prioritet att ta Frankrike ur Natos militära ledningsstruktur. En ny relation skulle eftersträvas med USA som ”inte alltid beter sig som en allierad till Frankrike”. Hennes regering skulle avsluta gemensamma vapenprogram med Tyskland.
Däremot anses Moskva återigen vara en viktig framtida partner.
”En allians kommer att eftersträvas med Ryssland om några viktiga ämnen: europeisk säkerhet som inte kan existera utan henne, kampen mot terrorismen som hon har försäkrat med mer konsekvens än alla andra makter, konvergensen av behandlingen av stora regionala ärenden som berör Frankrike (östra Medelhavet, norra och centrala Afrika, viken/Mellanöstern och Asien i synnerhet)”, står det i manifestet.
”Le Pen specificerar inte vilka militära hot Frankrike står inför, och nämner knappt Ryssland. Detta återspeglar kanske tvetydigheten i hennes förhållande till Vladimir Putin”, säger en rapport för tankesmedjan Center for European Reform (CER) om vad ett Le Pen-ordförandeskap skulle innebära för Europa.
Vad har Le Pen sagt sedan Ryssland invaderade Ukraina?
Det råder ingen tvekan om att Marine Le Pen var något felfotad av Moskvas invasion av Ukraina den 24 februari.
Den här månaden har hon ändrat några av sina kommentarer om Vladimir Putin och avstått från varje militär ”entente” med Moskva.
Den 4 april talade hon om ”krigsförbrytelser” i Ukraina efter upptäckten av kroppar av hundratals civila i Kiev-regionen. Men i slutet av mars vägrade Le Pen att klassa Putin som en ”krigsförbrytare” eftersom ”man inte förhandlar om fred genom att förolämpa en av de två parterna”.
Den högerextrema kandidaten är fortfarande emot ett energiembargo mot Moskva, på grund av den sannolika inverkan på fransmäns konsumenters köpkraft.
På tal om Frankrikes Europa 1 radio några dagar före den första valomgången kritiserade hon EU:s sanktioner – som inkluderade ett förbud mot rysk kolimport – som utformade för att ”skydda finansmarknadernas och de verkliga profitörernas intressen från kriget”. ”Alla dessa sanktioner har resultatet av att de drabbar våra företag och privatpersoner”, tillade hon.
Presidentens utmanare har sagt att hon är redo att leverera ”försvarselement” till Ukraina – som förstås betyda icke-dödliga vapen – men inte tunga vapen som hon hävdar skulle göra Frankrike till en ”medstridig part” på Ukrainas sida mot Ryssland.
Hon redogjorde för sin diplomatiska strategi den 13 april och efterlyste ett ”strategiskt närmande” mellan Nato och Ryssland, när kriget i Ukraina ”löstes genom ett fredsavtal”.
”Le Pen och hennes partikollegor i EU-parlamentet har konsekvent motsatt sig sanktioner mot Ryssland. Under årets kampanj har hon, även om hon har kritiserat invasionen av Ukraina, också sagt att Putin kan bli en allierad med Frankrike igen om kriget tar slut. ”, säger CER-rapporten.
”Om Le Pen valdes finns det en risk att hon skulle lägga in sitt veto mot sanktioner eller bara tillämpa dem svagt, och Frankrikes relationer med de flesta av sina allierade och partners skulle skakas.”