16 skjutningar på ett halvår – ingen federal agent åtalad

I USA har antalet skjutningar med federala agenter ökat markant under de senaste månaderna, vilket väcker allvarliga frågor om ansvarsskyldighet och rättslig översyn. Enligt en granskning från Washington Post har agenter som lyder under amerikanska departementet för inrikes säkerhet avlossat skott vid 16 tillfällen under de senaste sex månaderna, främst i samband med poliskontroller.

Konsekvenserna har varit allvarliga. Minst tio personer har träffats av skotten och tre personer har förlorat livet: Silverio Villegas-González, Renée Good och Alex Pretti. Trots detta har samtliga skjutningar försvarats av president Donald Trumps administration, inklusive av Kristi Noem, minister för inrikes säkerhet som bär det yttersta ansvaret för agenterna.

Särskilt kontroversiella är Noems uttalanden om Renée Good och Alex Pretti, som sköts till döds medan de deltog i en protest mot migrationsmyndigheten ICE i Minneapolis. Noem har offentligt betecknat dem som ”inhemska terrorister”, ett uttalande som har väckt stark kritik från olika håll.

Denna retorik från höga regeringstjänstemän har lett till växande tvivel kring huruvida de federala myndigheterna under Trumps administration kan förväntas genomföra opartiska utredningar av dessa incidenter. Det som oroar kritiker är att ingen agent hittills har åtalats eller dömts för någon av skjutningarna. Inga interna disciplinära åtgärder mot de inblandade agenterna har heller rapporterats.

Samtidigt har de personer som utsatts för skjutningarna själva blivit föremål för rättsliga åtgärder. Enligt advokater som talat med Washington Post har de beskjutna personerna blivit åtalade för olika brott. Dock har utredningarna i fyra av tio fall antingen lagts ned eller så har domare ogillat åtalen, vilket ytterligare komplicerar bilden av rättvisa i dessa ärenden.

Christy López, som tidigare arbetade på justitiedepartementet under president Barack Obamas administration, uttrycker oro över situationen. ”Vi behöver en myndighet som utreder och som inte redan sagt saker som är uppenbart falska och förutfattade,” säger hon till Washington Post.

Problemet förstärks av de strukturella begränsningarna i det amerikanska rättssystemet. Även om delstatliga myndigheter teoretiskt sett kan inleda utredningar mot federalt anställda som misstänks för våldsbrott, menar rättsexperter att sådana processer sällan leder till några konkreta resultat.

Dessa händelser utspelar sig mot bakgrund av en allt mer polariserad debatt om gränskontroll och invandringspolitik i USA. Under Trumps andra administration har en hårdare linje mot invandring blivit tydlig, med ökade befogenheter för gränspolis och immigrationsmyndigheter.

Särskilt händelserna i Minneapolis har väckt starka känslor. Protesterna mot ICE, där Good och Pretti dödades, var del av en bredare rörelse mot vad aktivister beskriver som inhumana immigrationspolicyer. Den efterföljande karakteriseringen av offren som ”terrorister” har spätt på spänningarna mellan myndigheter och civilsamhället.

I Minneapolis växer ilskan bland aktivister och lokalbefolkning. ”Vi kommer inte att ge upp,” säger många, vilket tyder på att protesterna kommer att fortsätta trots de tragiska händelserna.

Situationen reser viktiga frågor om maktbalans, ansvarsskyldighet och civila rättigheter i USA. När federala agenter använder dödligt våld utan tydliga konsekvenser, samtidigt som offren kriminaliseras, uppstår en problematisk dynamik som kan underminera allmänhetens förtroende för rättssystemet och federala brottsbekämpande myndigheter.