2 000 mål i Ryssland inom räckhåll med Trumps robot

Efter flera månader av intensiva förhandlingar står Ukraina potentiellt inför ett avgörande militärt genombrott. Om USA godkänner leverans av det avancerade vapensystemet Tomahawk skulle nästan 2 000 ryska militära mål plötsligt hamna inom ukrainsk räckvidd, en dramatisk förändring i konfliktens dynamik.

Kryssningsroboten Tomahawk, med en räckvidd på cirka 2 500 kilometer, skulle ge Ukraina förmågan att slå mot strategiska mål djupt inne på ryskt territorium, upp till 250 mil från frontlinjen. Det inkluderar militärbaser, ammunitionsdepåer, logistikcenter och annan kritisk infrastruktur som hittills varit utom räckhåll för Ukrainas vapensystem.

Den ukrainska regeringen har länge efterfrågat långdistansvapen från sina västerländska allierade. President Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger betonat behovet av att kunna slå mot ryska resurser som används för att utföra anfall mot ukrainska städer och civila mål.

USA:s tidigare administration under Joe Biden har varit tveksam till att förse Ukraina med långdistansvapen av rädsla för att konflikten skulle eskalera ytterligare. Den amerikanska positionen har varit att begränsa ukrainska möjligheter att slå djupt in på ryskt territorium för att undvika en direkt konfrontation mellan NATO och Ryssland.

Donald Trumps tillträdande administration har dock visat tecken på en mer flexibel hållning. Under sin valkampanj signalerade Trump att han ville avsluta kriget snabbt, men exakt hur hans strategi kommer att se ut är fortfarande oklart. Vissa säkerhetsexperter menar att leverans av långdistansvapen faktiskt skulle kunna stärka Ukrainas förhandlingsposition och potentiellt påskynda en lösning på konflikten.

Militäranalytiker pekar på att Tomahawk-robotar skulle förändra maktbalansen i konflikten på flera sätt. För det första skulle de tvinga Ryssland att flytta viktiga militära tillgångar längre bort från fronten, vilket komplicerar logistik och försvårar anfall mot Ukraina. För det andra skulle de ge Ukraina möjlighet att angripa ryska flygbaser varifrån missiler avfyras mot ukrainska städer.

”Detta skulle innebära en fundamental förändring av konfliktens karaktär,” säger Fredrik Westerlund, säkerhetsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) till TT. ”Ryssland skulle tvingas omfördela betydande resurser för att skydda tidigare säkra militära tillgångar.”

Kreml har reagerat skarpt på möjligheten att Ukraina skulle få tillgång till Tomahawk-robotar. Ryska representanter har varnat för att detta skulle utgöra en ”röd linje” och potentiellt leda till ännu kraftigare ryska åtgärder. President Vladimir Putin har tidigare antytt att leverans av långdistansvapen till Ukraina skulle kunna betraktas som direkt västlig inblandning i konflikten.

Beslutet om leverans ligger nu på den amerikanska administrationens bord. Förutom de politiska och strategiska övervägandena finns också praktiska aspekter att ta hänsyn till. Ukrainska styrkor behöver omfattande utbildning för att hantera de avancerade vapensystemen, och integrationen i den befintliga ukrainska vapenarsanalen är komplex.

Flera NATO-länder i Europa har uttryckt stöd för att förse Ukraina med långdistansvapen. Storbritannien och Frankrike har redan levererat sina egna kryssningsrobotar, Storm Shadow/SCALP, men dessa har kortare räckvidd än Tomahawk.

Efter snart tre års konflikt står det klart att krigets utveckling i hög grad påverkas av vilka vapensystem Ukraina får tillgång till. HIMARS-raketartillerisystem och amerikanska Patriot-luftvärnssystem har tidigare visat sig vara avgörande för Ukrainas förmåga att försvara sig och slå tillbaka.

Medan världen väntar på USA:s beslut fortsätter striderna med oförminskad intensitet längs frontlinjen i östra Ukraina. Vinterns ankomst har traditionellt inneburit förändrade stridsförhållanden, men med moderna vapensystem är säsongseffekterna mindre uttalade än tidigare.

Oavsett utgången av förhandlingarna om Tomahawk-robotar står det klart att kriget i Ukraina fortsätter att vara en central säkerhetspolitisk utmaning för Europa och världssamfundet.