43 personer dog – nu meddelas domen efter brokatastrofen i Genua

Den 14 augusti 2018 blev en vanlig semesterresa till en tragedi som skulle chocka hela Italien. Claudia Possetti, 47 år, satte sig i bilen tillsammans med sin nyblivne make och sina två barn, 12 och 16 år gamla. Familjen var på väg till den italienska rivieran för att tillbringa semestern. En sommarstorm med kraftigt regn och blixtnedslag drog in över kustområdet. Ingen kunde ana vad som skulle hända.

Plötsligt kollapsade cirka 200 meter av motorvägsbron Morandi över Polceverafloden i Genua. Familjens bil var ett av de 30-tal fordon som störtade ner i vattnet eller på tågspåren, vägarna och byggnaderna nedanför. Totalt 43 personer omkom i katastrofen, enligt BBC. Ytterligare 566 personer förlorade sina hem som låg nära bron. Att vistas i flerfamiljshusen efter raset bedömdes vara livsfarligt, och byggnaderna fick jämnas med marken.

Nu, åtta år efter den fruktansvärda olyckan, har domen fallit mot de ansvariga. Totalt 57 personer har åtalats för inblandning i dödsolyckan. Bland de tilltalade finns tidigare högt uppsatta personer vid motorvägsoperatören Autostrade per l’Italia, experter från bolagets ingenjörsföretag SPEA och tidigare tjänstemän vid Italiens infrastrukturs- och transportdepartement.

Åklagaren har yrkat på sammanlagt mer än 400 års fängelse för de tilltalade. Majoriteten av dem misstänks för vållande till annans död, äventyrande av transportsäkerheten och förfalskning av officiella handlingar. Flera av anklagelserna handlar om det systematiska misslyckandet med att underhålla den 50-åriga bron, som var en viktig förbindelse mellan norra Italien och Frankrike.

Strax efter klockan 14 på domsdagen började beskeden komma. Giovanni Castellucci, tidigare verkställande direktör för Autostrade per l’Italias kontrollerande ägare Atlantia, dömdes till 12 års fängelse. Han avtjänar redan ett sexårigt fängelsestraff för en annan dödsolycka på en viadukt i södra Italien 2013, då 40 personer omkom.

Egle Possetti, syster till Claudia Possetti och talesperson för en kommitté som representerar offrens familjer, var på plats under rättegången tillsammans med flera andra närstående. Bland dem fanns även pappan till Claudias barn.

”Jag förlorade min syster, hennes två barn, min svåger och till och med deras lilla hund. Det är det som har drivit mig. Jag vill se till att rättvisa skipas för deras skull och att deras död inte var förgäves”, sade Egle Possetti enligt nyhetsbyrån AP.

Inför domen uttryckte hon också en viss försiktig förhoppning: ”Efter så många år, så många förhör, kan vi kanske få se en ljusning. Det skulle vara så viktigt för oss om någon hålls ansvarig”, sade hon till BBC.

Morandibron invigdes 1967 och var uppkallad efter arkitekten och ingenjören Riccardo Morandi. Bron hade en ovanlig bärkonstruktion gjord i betong i stället för stål, vilket är det vanliga för snedkabelbroar. Även bärkablarna var inkapslade i betong, vilket gjorde dem svåra att kontrollera och inspektera.

Redan innan kollapsen hade varningssignaler kommit om konstruktionens tillstånd. 2016 beskrev Antonio Brencich, professor i byggteknik vid universitetet i Genua, bron som ett ”ingenjörsmisslyckande”. Han menade att ingenjören Riccardo Morandi bland annat hade räknat fel på hur armerad betong deformeras över tid.

”Förr eller senare måste den bytas ut”, sade Antonio Brencich i en radiointervju två år före katastrofen. Hans varningar fick dock inget gehör.

Även boende i området hade länge varnat för att bron var i dåligt skick, men utan att få någon respons från italienska myndigheter. Kritiken efter olyckan har därför varit massiv, både mot brooperatören och mot myndigheternas bristande tillsyn.

Resterna av brons fundament sprängdes bort knappt ett år efter katastrofen. Ytterligare ett år senare, 2020, invigdes en ny bro över Polceverafloden – San Giorgio-bron. Den nya konstruktionen skulle återställa den viktiga förbindelsen och symbolisera ett nytt kapitel för Genua.

Men för de drabbade familjerna handlar det om mer än bara att bygga en ny bro. ”Jag hoppas att statens ansvar också framgår tydligt”, sade Egle Possetti inför domen. För henne och andra anhöriga är rättegången en möjlighet att få svar på frågor som plågat dem i åratal.

Fallet har också väckt en bredare debatt i Italien om infrastrukturens tillstånd. Många av landets broar och viadukter byggdes under efterkrigstiden och börjar nu visa tydliga tecken på åldrande. Morandibrokollapsen blev en brutal påminnelse om vikten av regelbundet underhåll och noggrann tillsyn av kritisk infrastruktur.

Rättegången mot de 57 åtalade har pågått under lång tid och bevakat noga av italienska medier. Domen markerar ett viktigt steg i arbetet med att utkräva ansvar för en av Italiens värsta infrastrukturkatastrofer i modern tid. För de anhöriga representerar den en möjlighet till upprättelse, även om ingen dom kan återställa det de förlorat den där augustidagen 2018.