Ukrainska drönare i finskt territorium väcker beredskapsutmaningar

Trots förvarningar om höjd beredskap från Försvarsmakten redan förra fredagen, ställs Finland nu inför svåra frågor efter att två drönare upptäckts i landets östra delar. Incident inträffade på söndagsmorgonen utanför Kouvola, där lokalbefolkningen reagerade med en blandning av oro och trots.

”Jag hade hagelbössan till hands, så jag kunde ha skjutit ner den,” berättade Jouni Frimodig för Helsingin Sanomat, vilket illustrerar den spända stämningen i området.

Båda drönarna föll slutligen ner av sig själva. En har med säkerhet identifierats som ukrainsk, medan den andra fortfarande analyseras. Enligt den finska Försvarsmakten togs ett medvetet beslut att inte skjuta ner dem, eftersom detta kunde ha resulterat i mer omfattande skador. Det troliga målet för drönarna var oljehamnarna i Björkö (Primorsk på ryska) utanför Sankt Petersburg.

Händelsen måste ses i ett bredare sammanhang av regionala spänningar. Under de senaste 15 åren har Ryssland konsekvent kränkt finskt luftrum. Ryska jaktplan har regelbundet ”av misstag” korsat gränsen, vilket tvingat Finland att genomföra beredskapsstarter med sina stridsflygplan. Dagens situation skiljer sig dock då det rör sig om ukrainska drönare som sannolikt störts ut av rysk elektronisk krigföring.

Den finska försvarsledningen agerade snabbt genom att hålla en presskonferens redan på söndagskvällen – en tydlig signal om att man ville förmedla kontroll över situationen och lugna allmänheten. President Alexander Stubb publicerade även ett pressmeddelande där han betonade att Finland inte står inför något militärt hot. För ett NATO-medlemsland som Finland är det av yttersta vikt att visa handlingskraft och förmåga att hantera sådana situationer.

Men incidenten blottlägger också strategiska sårbarheter. För ett år sedan uttryckte Esa Kelloniemi, chef för Luftvärnsmuseet, att Finland saknar fullständig beredskap mot storskaliga drönarattacker.

”Vi har tid att förbereda oss. Det finns inget sådant hot för tillfället att vi imorgon måste försvara oss mot tusen drönare,” förklarade Kelloniemi för Helsingin Sanomat i maj 2025.

Under samma period färdigställde Finland sin nya nationella drönarstrategi, ett tecken på att myndigheterna tar den förändrade krigsföringen på allvar. Det finska försvaret har nyligen genomfört en betydande investering genom inköpet av 64 avancerade F-35-stridsflygplan till en kostnad av 10 miljarder euro. De första planen väntas levereras mot slutet av innevarande år.

Men som konflikten i Ukraina tydligt demonstrerat räcker inte ens moderna stridsflygplan för att effektivt försvara sig mot massiva drönarattacker. Kostnaden att använda avancerade jaktplan mot relativt billiga drönare blir snabbt ohållbar i en utdragen konflikt. Finland arbetar därför intensivt med att utveckla en mer balanserad försvarsförmåga mot denna typ av hot.

Det finska luftförsvaret står inför en komplex utmaning: hur man ska agera om – eller snarare när – ryska drönare kränker finskt luftrum. Enligt försvarskällor pågår ett intensivt arbete för att stärka landets förmåga att detektera, identifiera och vid behov neutralisera obemannade luftfarkoster, oavsett ursprung.

Det finska folket har traditionellt ett starkt förtroende för sitt försvar, grundat i landets historiska erfarenheter och militära beredskap. Men som denna incident visar kommer försvarets verkliga kapacitet endast prövas när allvarliga situationer faktiskt uppstår.

I ett läge med ökande spänningar i Östersjöregionen och fortsatt krig i Ukraina, representerar drönarincidenten en påminnelse om de säkerhetsutmaningar som det nyligen NATO-anslutna Finland står inför, trots omfattande försvarsmoderniseringar.