Bakgrund: Trumps lystnad efter Grönland

I skuggan av Venezuelakonflikten: USA:s förnyade intresse för Grönland väcker oro

Donald Trumps återkommande förslag om att USA borde köpa Grönland har tagit en alltmer skarp ton efter hans återkomst till Vita huset. Det som började som ett till synes infall under hans första presidentperiod har nu utvecklats till vad många bedömare ser som ett reellt utrikespolitiskt mål, något som väcker stark oro både i Danmark och på Grönland.

Idén om ett amerikanskt övertagande av världens största ö framfördes först öppet i augusti 2019, då Trump överraskande föreslog att USA skulle köpa Grönland från Danmark. I efterföljande intervjuer har presidenten medgett att tanken funnits hos honom sedan han tillträdde sitt ämbete 2017.

Reaktionerna från såväl Köpenhamn som Grönlands huvudstad Nuuk var då omedelbart avvisande. Efter Trumps valförlust 2020 tycktes frågan ha lagts på is, men under valrörelsen 2024 återuppväckte Trump tanken med förnyad kraft.

”Ägarskap och kontroll över Grönland är en absolut nödvändighet”, skrev Trump på sin plattform Truth Social, där han motiverade ståndpunkten med argument kopplade till nationell säkerhet och ”internationell frihet” – formuleringar som har väckt uppmärksamhet bland säkerhetsanalytiker.

Danmarks nytillträdde kung Frederik X markerade tydligt rikets ståndpunkt i frågan: ”Vi är alla enade och var och en av oss är engagerade för Danmarks rike. Från den danska minoriteten i Sydslesvig till Grönland. Vi hör ihop.” Danmarks statsminister Mette Frederiksen har likaså upprepade gånger kategoriskt avvisat alla idéer om en försäljning.

Grönlands parlamentsval i mars 2025 kom att domineras av Trumps utspel. För första gången i öns historia fick valet betydande internationell uppmärksamhet, och fem av sex politiska partier tog kraftigt avstånd från tanken på att bli amerikanska. Endast det nybildade partiet Qulluq, som fick marginella drygt en procent av rösterna och inga mandat, uttryckte stöd för Trumps idé.

Spänningen kring frågan höjdes markant när Trump på juldagen 2025 återkom med ett uttalande som många tolkade som ett ultimatum: ”Grönlands befolkning, som USA behöver av nationella säkerhetsskäl och som vill att USA ska vara där, och det kommer vi att vara!”

I kölvattnet av USA:s kontroversiella militära operation i Venezuela, där landets president Nicolás Maduro tillfångatagits, har Trumpadministrationens retorik kring Grönland hårdnat ytterligare. Presidentens vice stabschef Stephen Miller, känd för sina kontroversiella och nationalistiska ståndpunkter, har gått längst i uttalanden genom att hävda att ”det är uppenbart att Grönland tillhör USA”.

Det amerikanska intresset för Grönland har flera dimensioner. Med sin strategiska position i Arktis, rika naturresurser och växande betydelse i ett förändrat klimat representerar ön både säkerhetspolitiska och ekonomiska intressen. Kinas växande inflytande i regionen har också ökat den amerikanska oron.

Reaktionerna från det internationella samfundet har varit kraftfulla. Både enskilda allierade nationer och internationella organisationer som EU och Nato har uttryckt djup oro över vad som uppfattas som ett reellt hot mot Danmarks territoriella integritet.

Det danska parlamentets utrikesnämnd har sammankallats till krismöte för att diskutera situationen. ”Vi kommer inte att acceptera en situation där vi och Grönland hotas på det här sättet”, säger statsminister Frederiksen med eftertryck.

Grönlands egen regeringschef Jens-Frederik Nielsen är lika bestämd: ”Nu får det vara nog.” För den grönländska befolkningen, som länge strävat efter ökat självbestämmande inom det danska riket, representerar den amerikanska påtryckningen en ny och oönskad komplikation i den pågående självständighetsprocessen.

Spänningen kring Grönlandsfrågan riskerar nu att skapa en allvarlig diplomatisk kris mellan USA och dess europeiska allierade, vid en tidpunkt då västvärlden redan står inför betydande utmaningar med konflikter i Ukraina, Mellanöstern och nu senast i Venezuela.