Innovativt vänboende i Åbo ska möta Finlands åldrande befolkning

Kai Salmi slår vatten på de heta stenarna i den vedeldade bastun. Ångan sprider sig mjukt i det nya radhuset på kullen i östra Åbo.

– Vattenångan är så mjuk, så perfekt, konstaterar han belåtet.

Han och hans blivande grannar tar en paus från byggarbetet. Utanför ligger en hög med brädor som ska bli träpanel i ett tak. Inne i huset arbetar hantverkare med den nya köksön. Golvytan är skyddad med papp och provisoriska ljusslingor lyser upp bostaden.

Bakom allt byggkaos finns en noggrant genomtänkt plan för fyra familjer – en idé som tagit över ett decennium att förverkliga. För Kai Salmi och hustrun Laura Erkkola, båda 58, började äventyret på en fest i augusti 2014, när deras vän Harri Arikka presenterade en idé.

Harri, som arbetar som läkare inom rehabilitering, hade funderat på vad han och hans fru skulle ta sig till när deras fyra barn lämnat hemmet. Han ville åldras tillsammans med sina bästa vänner, där de kunde ta hand om varandra.

– Klockan var två eller tre på morgonen. Vi svarade ”Absolut! Låt oss börja planera!”, berättar Laura Erkkola.

Vännerna i Åbo såg tidigt ett växande samhällsproblem. Finland befinner sig mitt i en demografisk kris, med en av världens äldsta befolkningar. Prognoser visar att inom tio år kommer en fjärdedel av landets invånare att vara över 65 år. Antalet personer över 85 år ökar snabbt, samtidigt som födelsetalen sjunker.

Bostadskris för äldre

Denna demografiska förändring ställer stora krav på bostäder och boendemiljöer. Finland har ett nationellt mål att äldre ska kunna bo hemma och få nödvändig service där. Men statistik från miljöministeriet visar att 80 procent av landets bostadsbestånd saknar tillgänglighetsanpassning.

– I Finland förväntas man flytta till en mindre bostad när man blir gammal. Men varför skulle vi sitta i en liten lägenhet som ingen besöker? Vi ville ha plats för barn och barnbarn. Ett eget hus skulle bli för mycket arbete, så jag fick idén om att bygga ett radhus tillsammans med flera vänner, förklarar Harri Arikka.

Vängruppen hade knappast kunnat föreställa sig hur lång tid det skulle ta att förverkliga drömmen. Först behövde de hitta rätt plats, vilket blev en allmänning vid Gamla Littoisvägen, nära universitetssjukhuset i Åbo och nära vännernas barndomskvarter.

Staden gick med på att sälja marken genom öppen budgivning, en process som blev utdragen och inkluderade en rättslig prövning innan köpet kunde genomföras. Därefter tog den detaljerade planeringen vid.

Gruppen förändras under resans gång

Under åren har gruppens sammansättning förändrats.

– När man fyller 50 och barnen flyttar ut ökar risken för skilsmässa. Ett par gick skilda vägar. Ett annat par, som arbetade i restaurangbranschen, drog sig ur under pandemin på grund av ekonomisk osäkerhet, berättar Laura Erkkola.

Makarna Liisa och Seppo Mäkikangas anslöt till gruppen för sex år sedan, medan Katja och Markku Kero blev det sista paret att gå med, bara två år innan byggprojektet startade. Nu är det åtta personer som förbundit sig att leva sida vid sida.

– Vi måste hålla ihop till slutet. Vi ska bo här tills vi flyttar in i träkistan, säger Kai Salmi.

Ett framtidssäkrat boende

Hur bygger man ett hus som fungerar även som äldreboende? Vängruppen i Åbo har fokuserat på både tillgänglighet och hållbarhet. Huset ska kräva minimalt underhåll och ha noll klimatpåverkan. Rummen är rymliga med stora badrum och praktiska kök. Radhuset har också ett annex som idag fungerar som kontor för makarna Salmi-Erkkola, men som kan bli bostad för vårdpersonal i framtiden.

Till skillnad från standardiserade seniorboenden har varje par kunnat göra individuella anpassningar i sina bostäder. Paret Salmi-Erkkola installerar både ved- och ångbastu. Markku Kero anlägger en japansk trädgård, medan hans fru Katja har fått sin drömgarderob. Makarna Arikka har målat vardagsrummets fondvägg i en varm roströd nyans.

För att projektet ska fungera krävs god personkemi.

– En enda dålig familj skulle förstöra allting, menar Kai Salmi, och berättar att ett par fick avslag från gruppen eftersom mannen var ”för självständig och självisk”.

Det betyder inte att personligheterna måste vara likadana. Tvärtom bidrar var och en med sina egenskaper och styrkor.

– Alla har sin egen roll i den här gruppen. Liisa har koll på ekonomin. Markku tar hand om soporna. Katja gör våfflor till alla på helgerna och Tarja är en otroligt duktig städerska. Kai och jag, vi står för snacket, säger Laura Erkkola.

Framtidssäkrad ekonomi

De åtta har haft möte varje måndagskväll under flera år för att diskutera allt från material och färgval till potentiella konflikter. I bostadskontraktet finns klausuler som ger de andra paren förköpsrätt om någon familj behöver sälja, vilket ger kontroll över vilka som flyttar in.

Gruppen har valt att göra större investeringar under byggskedet för att hålla framtida driftskostnader nere.

– Vi betalar mer nu för att kunna betala mindre senare. Några av oss kommer att bli änkor eller änklingar, påpekar Kai Salmi realistiskt.

Del av en större trend

Forskare vid Tammerfors universitet förutspår att gemensamt boende för pensionärer kommer att bli vanligare i framtiden. Jari Pirhonen menar att befolkningens minskade förtroende för äldrevården driver på denna utveckling.

– Platser för långtidsvård minskar samtidigt som hemsjukvården dras ned, säger han till finländska Yle.

Katja Kero, som arbetar som läkare och psykoterapeut, noterar ett växande intresse för deras projekt.

– Flera ensamstående kvinnor över femtio och sextio har berättat att de vill göra något liknande. De vill ha människor omkring sig för att känna sig trygga när de blir äldre.

Att förlita sig på familjen var inget alternativ för vängruppen i Åbo.

– Man kan välja sina vänner, men inte sin familj, konstaterar Kai Salmi, och Laura tillägger:

– Jag har tre yngre systrar och en yngre bror som jag älskar. Men jag skulle aldrig vilja ha dem som grannar.

Istället hoppas paren att deras gemenskap ska fungera som en avlastning för deras sammanlagt elva barn och nio barnbarn.

– Om din dotter ringer och inte får svar ska hon kunna kontakta någon av oss andra, förklarar Laura.

Den officiella invigningen äger rum i sommar med ett stort firande för ett par hundra gäster. Efter åratal av planering och månader av intensivt byggarbete kan paren på kullen i Åbo snart slå sig till ro.

För Laura Erkkola blandas lättnaden med ett stänk av vemod:

– Det svåraste blir när vi låser dörrarna. Allting har ju stått öppet och alla har kunnat komma och gå hos varann. Men sedan får man knacka på.