Belarus oppositionsledare: ”Lukasjenko är mycket rädd för Trump”

De slaviska länderna Ukraina och Belarus söker nya vägar för samarbete efter år av komplicerade relationer. Under fyra år av ryskt anfallskrig mot Ukraina har president Volodymyr Zelenskyj hållit distans till Belarus demokratirörelse, ledd av Svjatlana Tsichanouskaja. Detta har troligen berott på att han inte velat ge Belarus president Aleksandr Lukasjenko ytterligare skäl att närma sig Rysslands Vladimir Putin.

Nu talar Tsichanouskaja om en ”ny positiv dynamik” i relationerna med Ukraina. För första gången har ett officiellt möte ägt rum mellan henne och Zelenskyj, i Litauens huvudstad Vilnius.

”Ukraina har tydligt vänt åt vårt håll”, säger Tsichanouskaja, som planerar att besöka Ukraina inom den närmaste tiden.

Tsichanouskaja, som befunnit sig i exil sedan augusti 2020 efter det kontroversiella presidentvalet i Belarus, deltar regelbundet i internationella forum. I februari närvarade hon vid säkerhetskonferensen i München, där hon noterade att Belarus för första gången omnämndes i det officiella programmet.

”Insikten börjar växa om att Belarus är en del av en ny säkerhetsarkitektur i vår region”, förklarar hon.

Under de senaste månaderna har förändringar skett i Belarus politiska landskap. Donald Trump inledde förhandlingar med Lukasjenko, vilket resulterade i att omkring hundra politiska fångar frigavs. Tsichanouskaja varnar dock för att dessa humanitära framsteg inte får leda till en normalisering av relationerna med Lukasjenkos regim.

”Att Lukasjenko har släppt politiska fångar får inte göra att västvärlden faller för regimens lockrop om normalisering”, betonar hon. ”Vi välkomnar verkligen dessa steg från presidenten. Vad som är oroande är att regimens inflytandeoperationer i Europa har aktiverats.”

Hon pekar på att Lukasjenko försöker övertyga europeiska länder att följa Trumps politiska linje. Samtidigt gör hon en distinkt skillnad: ”Amerikanerna arbetar på att befria fångar. Ett demokratiskt och säkert Belarus ligger i Europas intresse, så de kort som finns – sanktioner, isoleringspolitik – måste användas för att uppnå större mål. Det vill säga, inte bara frigivning av människor utan frigörelse av landet.”

Tsichanouskaja varnar tydligt för risken att återuppta dialog med Lukasjenko i förhoppning om förändring: ”Den historien har upprepats många gånger i Belarus under trettio år, och vi får inte hamna i samma fälla igen.”

Hon understryker att Belarus situation är intimt sammankopplad med kriget i Ukraina. Lukasjenko har låtit Belarus territorium bli en språngbräda för det ryska anfallet mot Ukraina i februari 2022, något som har förvärrat relationerna mellan länderna.

”Lukasjenko tillhandahåller Putin vårt territorium och vår infrastruktur och tillåter övningar och utplacering av kärnvapen. Allt detta är hot inte bara mot Ukraina, utan också mot våra västerländska partners”, säger hon.

För att markera den nya politiska inriktningen har Ukraina infört sanktioner mot regimen i Belarus. Bland annat förbjuds Lukasjenko att resa till Ukraina. Dessa sanktioner är huvudsakligen symboliska, eftersom den tidigare omfattande handeln mellan länderna i stort sett upphörde 2022.

Det har skett en påtaglig förändring i Ukrainas inställning till Belarus demokratirörelse. Zelenskyj har vid flera tillfällen uttryckt stöd för ett demokratiskt Belarus, bland annat i sitt nyårstal förra året då han sa ”Leve Belarus”. Han har även talat om en gemensam europeisk framtid för både Ukraina och Belarus.

”Vi har nu täta kontakter och förbereder ett besök för att ta upp frågor som rör belarusier i Ukraina. Våra frivilliga strider mot Ryssland på Ukrainas territorium, och vi vill trygga veteranernas rättigheter efter att de slutat strida”, förklarar Tsichanouskaja.

För Tsichanouskaja är det primära målet att hitta vägar till en gemensam seger. ”Den första frågan jag kommer att ställa när jag anländer till Kiev är: Hur kan vi hjälpa Ukraina att vinna? För vi går igenom svåra tider där Belarus öde hänger på Ukrainas seger, och därför måste vi som nation bidra maximalt till den.”

Relationen mellan de båda länderna står vid ett vägskäl. Om Europa vacklar i sin inställning till Belarus, menar Tsichanouskaja, kommer det inte att gynna någon. Ukraina, med sitt strategiska intresse av ett demokratiskt grannland, kan bli en viktig allierad för den belarusiska demokratirörelsen i dess strävan att återvända till den europeiska gemenskapen.