Tidningskris på Washington Post: En tredjedel får gå när demokratins väktare nedmonteras

En tredjedel av redaktionsstyrkan på den anrika tidningen Washington Post får nu lämna sina jobb. Massuppsägningarna som tillkännagavs i onsdags har skakat om mediebranschen och beskrivs av amerikanska journalister som ”ett tidningsmord av första graden”.

Lokalavdelningen decimeras kraftigt, liksom stora delar av det internationella korrespondentnätet. Sportredaktionen läggs ner helt, litteraturbevakningen skrotas och den ledande nyhetspodden upphör – allt detta på en tidning vars motto är ”democracy dies in darkness”.

Men nedskärningarna på Washington Post är mer än bara en intern medienyhet. Det handlar om en gradvis nedmontering av en demokratisk institution belägen ett stenkast från Vita huset, både geografiskt och symboliskt.

Washington Post blev ett begrepp inom journalistiken under 1970-talet när reportrarna Carl Bernstein och Bob Woodward avslöjade den politiska skandal som kom att kallas Watergate. Deras envisa grävarjournalistik tvingade president Richard Nixon att avgå och ledde till omfattande reformer som ökade transparensen kring presidentämbetet, stärkte justitiedepartementets självständighet och förbättrade insynen i partifinansieringen.

Watergate blev inte bara alla medieavslöjandens moder i USA utan också en brytpunkt i den moderna demokratin. Washington Post har sedan dess haft rollen som supermaktens granskare och renhållare.

Amazongrundaren Jeff Bezos köpte tidningen 2013 från den tidigare ägarfamiljen och lovade då att det inte var en tillfällig politisk accessoar. Under flera år höll han sitt löfte och skyddade tidningen mot Donald Trumps attacker mot pressfriheten under dennes första mandatperiod.

Det såg länge ut som ett framgångsrikt partnerskap: en man som tjänat ofattbara summor på den digitala omvandlingen av detaljhandeln använde en bråkdel av sin förmögenhet för att värna en institution som bidragit till att göra USA mer transparent och demokratiskt.

Men något förändrades inför Trumps återkomst till makten. Bezos, vars förmögenhet uppskattas till cirka 250 miljarder dollar, syntes plötsligt i kretsen av teknikmiljardärer som verkade villiga att förbise Trumps kontroversiella retorik för att få inflytande när den nya administrationen skulle förhandla med Silicon Valley om kontrollen över informationsteknologin.

Bezos förändrade inställning påverkade också relationen till Washington Post. Inför presidentvalet meddelade han att tidningen inte längre skulle ta principiell ställning för den demokratiska presidentkandidaten. Den tidigare Trumpkritiska ledarsidan skulle nu fokusera enbart på företagsklimat. Konsekvensen blev att Washington Post enligt uppgift förlorade 250 000 prenumeranter.

Det finns de som hävdar att en tidning måste vara lönsam för att kunna fungera som oberoende motvikt till den politiska makten. Men onsdagens drastiska nedskärningar sammanfaller med att Jeff Bezos och hans fru Lauren Sanchez kryssar mellan modeevenemang i Paris. Samtidigt investerade Bezos bolag Amazon nyligen omkring 400 miljoner kronor i en dokumentärfilm om Melania Trump.

Pengar tycks därmed inte vara det primära problemet för denna tidningsägare. Snarare vittnar situationen om förändrade prioriteringar i en tid när demokratiska institutioner sätts under allt hårdare press.

Nedskärningarna på Washington Post kommer i ett kritiskt skede för amerikansk demokrati, när många av de normer som Watergate-avslöjandet bidrog till att etablera nu utmanas och ifrågasätts. När en av demokratins främsta väktare försvagas riskerar mörkret att breda ut sig – precis det som tidningens eget motto varnar för.