Bonusprinsen får unga att prata sex och samtycke

Kunglig rättegång sätter fokus på Norges samtyckeslag

Sedan augusti 2024 har brottsanklagelserna mot 29-årige Marius Borg Høiby skakat Norge. Kronprinsessan Mette-Marits son står åtalad för bland annat fyra våldtäkter i ett fall som blivit ett av Norges mest uppmärksammade rättsmål någonsin.

Misstankarna mot bonusprinsen gäller tiden före den norska samtyckeslagen som trädde i kraft i juli 2025, sju år efter motsvarande lagstiftning i Sverige. Lagen innebär att den som har sex med någon utan dennes samtycke, uttryckt i ord eller handling, kan dömas för våldtäkt.

Trots att Borg Høiby inte kan dömas enligt den nya lagen har frågan om samtycke varit central under rättegångsprocessen. Den åtalade nekar till brott och har bland annat argumenterat för att tidigare frivilligt sex samma kväll ändrar förutsättningarna. I ett förhör i februari invände han: ”Om man redan har haft samlag med varandra är det inte alltid naturligt att säga ’Hallå, ska vi fortsätta?'”

Sedan rättegångens början har norrmän dagligen kunnat följa detaljerade vittnesmål om bonusprinsen. Fallet har gjort samtyckesfrågan till ett ständigt närvarande ämne i samhällsdebatten, berättar 18-åriga oslobon Emma Olivia Nøkland Svilosen.

”På vår skola anordnades en extra ’samtyckestimme’ med anledning av rättegången. Vi diskuterade bland annat att ett ja inte är permanent, att man faktiskt kan ändra sig om det inte känns bra,” säger hon.

Svilosen hoppas att den omfattande uppmärksamheten kring fallet kan bryta stigmat kring sexuella övergrepp och leda till att fler anmälda våldtäkter utreds av polisen.

”Det är självklart svårt för kvinnorna att vittna om kvällar som orsakat dem mycket smärta. Men förhoppningsvis känner fler att de kan vara öppna om sina upplevelser,” tillägger hon.

Flera personer som Dagens Nyheter talat med menar dock att den åtalades koppling till kungahuset ibland överskuggar de viktiga sakfrågorna i målet. 25-årige juriststudenten Erlend Hovden förklarar: ”Det pratas om båda delar, men i min krets har diskussionerna mycket handlat om kungahuset och hur de hanterat situationen.”

Hovden, som är välbekant med den nya samtyckeslagen från sina juridikstudier, noterar att Borg Høibys försvar ofta kretsar kring just de frågor som står i centrum för den nya lagstiftningen.

Sexologen Live Mehlum, som är specialiserad på ungdomar och sexualitet, ser rättegången som ett tillfälle att utbilda kring den nya samtyckeslagen. Hon har intervjuat norska tonåringar om samtycke och skrivit handböcker i ämnet, men anser att undervisningen måste bli mer konkret.

”Vi kan inte bara läsa lagtext för ungdomarna. De behöver tydligare vägledning om vad samtycke betyder i praktiken,” förklarar Mehlum.

Hon pekar också på vanliga missförstånd kring samtycke. I hennes intervjuer med unga killar framkommer att många tror att de kommer att förstöra stämningen om de frågar om samtycke.

”Men när jag intervjuar tjejerna får jag motsatta svar. De uppfattar sådana frågor som tecken på mognad och respekt,” säger hon.

I Sverige, där samtyckeslagen infördes 2018, har både antalet åtal och fällande domar ökat markant sedan dess. I fall där hot eller våld inte förekommit är parterna ofta unga, inte sällan tonåringar.

Mehlum ser på denna utveckling med blandade känslor. Hon välkomnar att fler får upprättelse för övergrepp, men ser samtidigt ett ökat behov av vägledning för unga män.

”Jag är rädd att vi kommer att se samma utveckling i Norge om vi inte arbetar mer aktivt med samtyckesfrågan,” varnar hon.

Åtalet mot Marius Borg Høiby omfattar totalt 38 olika brott, däribland anklagelser om sovvåldtäkter mot fyra kvinnor. Han misstänks även för sexuellt kränkande fotografering, våld mot två tidigare flickvänner, brott mot kontaktförbud och narkotikabrott.

Borg Høiby nekar till de grövsta anklagelserna, inklusive våldtäkterna, men har delvis eller helt erkänt andra brott som narkotikainnehav och vissa fall av smygfotografering. Under rättegångens gång har ytterligare två brottsanklagelser tillkommit, bland annat gällande brott mot kontaktförbudet.